Aftonbladet – 5 mars 1852, sida 2

JA DLGUUUTIVALLI GUL TUTGIIITUG gy Glv UC UGLUSRG. UVIGTT e af Rendsborg samt socknefögderiet Rainwort och yn Krumwort representeras i den slesvigska i stället ör den holsteinska ständerförsamlingen ? Skulle — emot förmodan — det motsatta vara egeringens afsigt, finner den sig dä icke uppfordrad ch förpligtad att förklara, att dessa landsdelars reresentation i holsteinska ständer-församlingen på inet sätt prejudicerar afgörandet af gränsfrägan? Delar regeringen slutligen icke den öfvertygelsen, tt nämnde delar af Danmarks rike enligt grundlaens 23 icke utan riksdagens samtycke kunna afstås I det tyska förbundslandet Holstein? FRANKRIKE. Hr Louis Napoleon Bonaparte har firat årsagen af Februarirevolutionen med en stor bal Tuilerierna, :och som den 24 Februari i år llika var fettisdagen, så dansade man äfven å alla andra offentliga ställen i Paris. Att nan likväl för den feta oxens promenad och ör .dansbullret ej alldeles glömt bort dagens etydelse visade sig af några försök att nedigga blommor och kransar vid julikolonnene ot, men. det är naturligt att polisen, som var å sin vakt, ej. skulle tillåta det dessa demontrationer fingo upprepas eller blefvo talrika. Om man undantager det. slags. uppmärk: amhet:som: naturligen egnas:-valfrågan några jagar före den då rösterna skola nedläggas. i rnorna,. så har Tuileribalen. varit, nästan det nda hvarmed man allmännare sysselsatt sig Paris de sista dagarne. Man har upprepat ch kommenterat de politiska rykten, som irkulerade i Tuileriernas salonger. Manhade ler -blandannat -hviskat att det :är ganska betämdt det Persigny, sedan valen försiggått, kommer att lemna inrikesportföljen, icke såom. det förut uppgifvits, för att öfvertaga utikesdepartementet, utan för att efterträda hr Jasabianca såsom statsminister, hvilket arbete sjelfva verket. först. då skulle erhålla hela len: vigt och betydelse hvartill det synes ämladt. — Man talade för öfrigt om Frankrikes örhållande till Schweiz och påstod att Österike icke understödt Frankrikes sednaste hårda ordringar att från Edsförbundets. område måtte örvisas alla af franska regeringen såsom fariga betecknade politiska flyktingar. Man sade tt Österrike iakttog en moderat hållning mot öchweiz och sökte att upprätthålla detta lands reutralitet samt att undanrödja alla förevändvingar till en fransk invasion. Vi nämnde att valen delat uppmärksamheen med Tuileribalen. Det vigtigaste som ; letta afseende tilldragit sig är, att regeringen ;enom en halfofficiel not låtit förklara, det on icke. tillåter att. de. .landsförviste fransnännen uppställas såsom kandidater vid vaen. Man hade trott att hon skulle göra skillnad mellan de för alltid förvisade och de enlast temporärt. aflägsnade; man hade bedragit ig. Regeringens handlingssätt i denna fråga näste blifva fullt värdigt att ställas i bredd ned dess öfriga bragder, och det har blifvit let, synnerligast om, såsom man har all anedning förmoda, det är sannt hvad en Corespondance generale, uppgifver, att de åtgärder, hvilka den nyssnämnde noten. säger vara: vidtagna föratt hindra de misshagliga kandidaternas framgång, bestå i officiella instruktioner till -prefekterne att annullera alla le valsedlar, hvilka innehålla. sådana namn som finnas upptagne på förvisningslistorna. Dessa befallningar i bredd med Mornys och Persignys cirkulärer, om den fullkomliga frinet som bör lemnas valmännen, visar en låg dubbelhet, hvartill man visserligen alltid ansett. denna: styrelse i stånd; men somdet oakjadt ej kan undgå att väcka vämjelse, — Från departementerna ingå väfven-redan en mängd berättelser om-den skamliga -mannamån som öfverallt utöfvas af myndigheterna, huru man trakasserar och undertrycker alla oppositionskandidaternas försök att sprida sina cirkulärer eller på något. sätt: meddela-sig med valmännen;. under:.det -deremot alla: medel användas för att trygga regeringskandidaternas framgång. En mängd bland de mera framstående oppositionskandidaterna draga sig också redan tillbaka. Så hafva de i Paris uppställda Casimir Perier, Dupont (de VEure) och Eugåne Sue förklarat det de i närvarande. ögonblick ej viljastaga någon del i de politiska affärerna. Genom dessa afsägelser samt derigenom att de bland de landsförviste till kandidater utsedde numera ej kunna komma i fråga, finner sig oppositionen i Paris i sista ögonblicket nästan utan kandidater och man trodde ej att den skulle hinna blifva enig om några nya innan den 29. Följden tros blifva att oppositionen i massa afhåller sig från valen, nåsot som anses komma attihögsta grad misshaga regeringen. Re Det talades åter mycket om en försoning och :sammanjemkning mellan de båda Bourbonska linierna. Den engelska Globen, som först meddelade det bref hvarigenom hertiginnan af Orleans afsade sig sitt enkeunderhåll, förklarar nu detta bref vara understucket. :Det säges vara definitift beslutadt, att budgeten för 1852 ej kommer att förelöggas lagstiftande församlingen. Man väntade dagligen att i Moniteuren fåsse den genom ett presidentens dekret fastställd. Ryktena om universitetets upphäfvande fortforo att cirkulera. Det sades dock nu attdet ej kommer att helt och hållet att upphäfvas, men YEcole normale suprieure i Paris, denna Frankrikes ära och stolthet, hvarifrån de flesta af dess utmärkta män utgått, skulle upphöra att existera, och fullkomlig frihet skulle lemnas presterskapet att prundlagea och upprätthålla undervisningsetablissementer. Denna frihet står illa tillsammans med wuniversitetsinstitutionen och den enhet och sammanhållning som den är ämnad att gifva: och-man kan följaktligen anse--dess beviljande: såsom dödsstöten för universitetet, äfven om det ej formligen. upphäfves. Sa Moniteuren för den 26 innehåller ett dekret som fråntager juryn all. domsrätt öfver åtskilliga förbrytelser i afseende på yttranderätten, som ännu stått. under dess domvärjo. Liksom redan skett med pressförbrytelserna, öfVerlemnas. döeca-r2l freda komst nolla ng