LI115 YIT BJVIL INYCKEN Nytta OCH Varlt LU almän tillfredsställelse. Emellertid hafva många böter blifvit ådömda för oordningar under fiskeriet, som det säges till ett belopp af 900 Spd. UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 24 Februari. Innan jag börjar tala om förfättningsrevisionen, som vår första kammare brådstörtar med en feberaktig häftighet, vill jag nämna några ord om debatterna öfver kommunallagen och återställandet helt enkelt genom ministerielt reskript af provincialoch krets-ständerna, hvilka debatter börjades i första kammaren den 17 och slutades den 19 dennes. Affären är af nog vigt att förtjena det jag derpå fäster deras bland edra läsare uppmärksamhet, hvilka intressera sig. för detta arma lands konstitutionella undergång. Man bör veta, att vi ega en kommunallag af den 11 Mars 1850, ganska liberal, öfverensstämmande med konstitutionen, voterad af kammaren, sanktionerad af konungen och införd i en betydlig del af landet. Inom de sex östra provinserna är den kommunala -organisationen införd i 109 städer af 763; i 133 är det nya kommunalrådet redan valdt; i 194 har man redan bestämt kommunaldistrikterna. I Westfalen har kommunallagen blifvit tillämpad i 68 städer bland 101. Allt detta har icke hindrat de stora godsegarne och junkrarne att arbeta mot den lag, som bbröfvade dem deras privilegier och syftade att i kommunen organisera det konstitutionella systemet. Det fanns en tid, då hr von Manteuffel gick och gällde för att vara en varm anhängare af denna lag. Man upprepade till och med det ryktet, att hr von Manteuffel, då han ännu var inrikesminister, hade ingifvit sin afskedsansökan för försvaret af kommunal-organisationen. Emedlertid uppmanade . förlidet år första kammaren, på förslag af grefvarne Denzin och Itzenplitz, ministeren attafbryta kommunallagens påbörjade iverketsättande och bereda ett nytt lagförslag. Då frågan icke blifvit framställd i andra kammaren, så fästade man i det allmänna föga vigt vid första kammarens votums. Plötsligen, i Maj månad 1851, återställde ministrarne de fordna kretsoch provincialständerna, hvilka voro afskaffade såväl genom konstitutionens anda som dess bokstaf. Detta var liksom om Ludvig XVII i Frankrike hade velat ånyo sammankalla generalstaterna af 1789, återställa ståndens delning 0. 8. Vv. Minnet af natten till den 4 Aug. skulle utan tvifvel hafva hejdat den snillrike Bourbonen om denna tanke -på gengängarnes återuppväckande någonsin hade kunnat falla honom in. Men äfven vi hafva haft en dag då adeln afsagt sig sina kastintressen, ty innan vår andra riksdag slöt sin bana (han dog den 10 April 1848) hade han högtidtidligen antagit den parlamentariska :styrelseformens grundsatser och dess konseqvenser. Kom sedan 1848 och 1850 års konstitution, som uttryckligen afskaffade ståndsprivilegierna. Detta oaktadt såg Preussen den 30 sistl. Maj dessa samma ständer återfödas, hvilka man trodde för alltid begrafna. För att rättfärdiga denna handling åberopade: ministeren långsamheten i kommunallagens genomförande, som nödgade til införandet af en interimistisk kretsoch finansrepresentation, och man hade för detta ända: mål icke kunnat påfinna något bättre än de gamla ständerna. Sålunda rättfärdigades der rättvidridriga och antikonstitutionella åtgärder af ständernas återställande genom ett förhållande som sjelft icke kunde ursäktas, nemliger icke-verkställandet af kommunallagen af der 11 Mars 1850. Emellertid är det ett f;ktum att ständerna hafva sammanträdt och att roar begärt få veta deras mening om frågor af pro: vincielt intresse och till och med om sjelfv: kommunallagen. Det är öfverflödigt att säga det i denna sista punkt, den vigtigaste a alla, ständernas, d. v. ss. adelns och de pri vilegierades, mening var ogynsam mot der lag, som skadade deras intressen. För när varande har regeringen för kamrarne framlag ett nytt kommunallagförslag, med bibehål lande af den förra lagen endast för städern i de sex östra provinserna. I afseende p städernas och kretsarnes organisation har re geringen framlagt de förslag, som hafva af seende på dessa ämnen, på det kamrarne mi deröfver uttrycka sin mening. Den vill der efter slutligen framlägga lagförslagen on ständerna och kretsarne (i händelse af beho modifierade enligt kamrarnes uttryckta me ning) först för ständerna, sedan för kamrarne Ni ser häraf hvad som kommer att återstå fö dessa sednare. ; Denna något långa exposå var nödvändig för att fatta vigten äf de ifrågavarande de batterna, för hvilka nu kan redogöras i någr få korta drag. Venstern föreslog att uttrycka, det öfverlå tandet af kretsarnes interimistiska representa tion åt de fordna ständerna var stridande mo konstitutionen och gällande lagar, och a återställandet af provincialständerna vore stri dande mot lagen af den 11 Mars 1850. Det var ett högtidligt ögonblick, då, unde första diskussionsdagen (den 17) den gaml hr Brineck besvor högern att stadna på de reaktionära banan och icke längre undergräfv rättskänslan i landet, då den redan är de tillräckligt förut. Hr von Rönne, vårt f. c sändebud i Förenta Staterna, hade flera lyck liga momenter; men då han yttrade, det mi niståren endast ville en morganatisk förmäl ning med konstitutionen, var han mera qvic än sann, emedan de som afsluta sådana slag