Aftonbladet – 1 mars 1852, sida 3

MJ Eg ÖTIAVAÄTIIGR VD DID DINDELACIA VU SITA FFAGLETENIEOLDUKAl, ULER Inu falla under-seglen, skeppet skjuter fart, och snart tl försvinner den lilla bäter mellan svallande böljor, som taga med sig vär sista helsning, värt sista samband med hem och fosterland ! t Under seglingen i Nordsjön föll en man öfver bord under storm och omkom, säledes redan en mindre -Jaf den lilla koloni, som. Galathea slöt i sin famn. Asynen af den olycklige, som nedföll från fock-räen, gjorde ett så väldsamt intryck på en annan matros, att han blef vansinnig och mäste afsändas till hemmet med:en dansk jakt, som möttes under vägen. Den 9 Juli ankrade korvetten på Plymouths redd. Beskrifning på etablissementet m. fi. märkvärdigheter. — Afresa den 11 Juli. — Ankomst till Maderia den 21 och uppehåll der till den 27 Juli. Historisk och mälande skildring af denna ö.; — Alla af korvettens besättning erhöllo turvis permission .att gå i land. Det var mig en sann glädje, att möta mina raska gossar, strälande af förnöjelse öfver att få röra sina ben på fast mark, sedan de trakterat sig med ett glas madera, eller malvasier. Jag kunde också med lugn läta dem hållas, ty, som vanligtvisär förhällandet med danska matroser, försummade ingen af dem att möta vid bestämd tid för att gä ombord. Inga andra nationers örlogsmän torde göra oss detta efter. I allmänhet gifva de aldrig sitt folk regelbunden permission att gå i land, men de; som erhälla tillständ härtill, få deremot vara Tfränvararnide en, tvä, ja tre dagar, hvarefter de uppfiskas på källare och krogar, der de som oftast befirmas öfverlastade, utån en enda -skilling, och måhända i sakhad af en eller annan klädespersedel. Resan fortsattes härifrån omkring Goda Hopps-udden. Den 12 Oktober erhölls lodskott af Coromandelkusten på 80 famnars vatten, och sämfina dag ankrades på Tranquebars redd. Undet inseglingen hade jag icke utan ängslan sett en hel mängd Oatimarans ligga i farvattnet, och dä regnet strömmade ned och förhindrade oss att se en half skeppslängd från korvetten, var jag mycket rädd att segla nägra -Jaf dessa -båtar i qvaf. -Vi undsluppd till all lycka I detta; och knappast var ankaret i botten, förr än vi -Ivoro omringade af sex eller ätta stycken af dem. -IJag kallade: dem bätar, och till sädana mäste de tfväl i det närmaste räknas, ehuru de föga hafva annan likhet med en bät, än att de flyta på vatinet och menniskor flyta på dem, Tre eller fem vid begge ändarng nägöt uppät böjda timmer, af hvilka det mellersta ligger litet djupare än de yttersta, äro hopsurrade med cocos-trådar, och härpå sitta celler stå 5 å 6 hakna personer, hvar och n försedd med en pagai eHer Kortskaftåd skofvel, med Hvilken de röra elsig fram och tillbaka: Vattnet löper öfver och un-I der dem, de falla i vattnet och krypa upp igen, rlallt detta händer mänga gånger cm däged, det är dem aldeles Nikgiltigt, de stiga upp, huka sig ned, e I fiska, sjunga, segla i land genom bränningarne, allt-Jsammans med den största lätthet., — MYTERI PÅ SJÖN har varit nära att utbryta ombord på Franska skeppet Gencral Foy, destineradt till Californien med 400 passagerare, som hade fri öfverfart på Guldbårrelotteriets bekosinad. Komplotten, som gick ut. på kaptenens och de förnämsta bland besättningens kastande öfver bord, förräddes för kaptenen, som tog sina försigtighetsmått och lyckades fängsla hufvudmannen, en f. d. kofferdiskeppare, och de förnämsta deltagarne i konspiraftionen, nägra timmar innan den skulle komma till utbrott. Efter skedd undersökning landsattes de brotts lige på ön Göree (Senegal) der de öfrerlemnadestil auktoriteterna. e ; — PARISER-OPERANS BESKYDDARE. Louis Napoleons maktlystnad uppenbarar sig ofta på det mest egna och oväntade sätt. Bland annat lägger han, enligt en Pariser korrespondent i Morning Chronicle, sin tunga hand äfven på theatrarne. Vid stora operan Ear han befallt att ingen fremling fär ega tillrrode till scenen utan hans speciella tillstånd, och est säges-att han visat en viss grad af jalusi om tad prerogativ han sålunda tillegnat sig. Louis Naefleon har utän tvifvel härmed för ändamålatt skydda de värpalösa bland den ynrgre qvinliga personalen från de faror för hvilka de fordom voro utsatte. I alla händelser har han, jemte det han sjelf är noggrann i sin uppsigt på scenen, endast meddelat en enda särskild tillätelse, och: detta ät en attache vid turkiska ambassaden, som allmänt säges; förtjenafullkomligt förtroende och vara i alla hänseenden väl -Iqvalificerad för öfverinseendet öfver ett harem. Protektionen öfver stora opeian synes i sjelfva verket vara särdeles angenäm, ty mycken konkurrens, härsJom förspörjes bland de högt uppsatte. Icke endast ijatt herrar Persigny och Maupas se snedt på presidenten för det han usurperat cen för egen räkning, utan de tvista äfven sins emellan hur stor andel deraf skall tillkomma hvar och en af dem. Herr Persigny säger att operan alltid tillhört inrikes ministerns deIpartement; medan br Maupas bänvisar till det nyliIgen utfärdade dekretet, som ställer alla theatrar un-Ider polisministerns: jurisdiktion. Emedleruid träder Louis Napoleon emellan ocitar helt bördan på sig. Denna kolision mellan myndighecerna har gifvit anledning till mycketlustigt. skämt, och ew gamml habitu de Poperasy sade för nägra dagar sedan, cCka-lcun deux tire å soi le jupona, hvilket endast är en . modifikation af det gamla franska valspråket: Cha; I coun. tire-la couverture ä sois. ) -— BÄEAREEONSTENS MissBRUK. En utmärkt läkare Tyskland; Strokmeyer i Kiel, uttalår sig i en niedicinsktidskrift med skapa ord emot det stun-; jäom af-läkare använda inympandet af syphilis, samt öfverhufväd emot den bedrötliga förbligdelsen, alt nan i sednare tider på vissa bäll blott syres vilja sätta det konstlude experimentet I stället för den vetenskapliga iakttagelser vid sjäksätiged, sösonmr bevis för vetenskapens slutledningar: — Em vetenskaplig tidskrift, som meddelar dennå underrättske; tillägger jatt-det i sjelfva verket. är otroligt, Hurd längt san våtslösheten stundom på den sedriaste tiden skall gå i afseende: på friske personers infektion met ett gift, söm verkar på framtida generationer. 0 — DEN AMERIKANSKA MASroDONTEN. Etfskelett af duind jette bland antidfuvianska varelser, det förstå som nägorsih böftit företisadt i Europå, år för närvarande exponeragt i Islington-Bazaren i London. Skelettet upptäcktes och uppgräfdes på ett djup af 20 föt under jordytar, 60 engelska mil frän: Newyörk; OmRDg hundra arbetare voro flera månader igenom-Sysselkatt? möt upptagande af benen, men de Fhindrades mycket vid detfa arbete af ifbrytande vatT:ef. Stutbgent uppfät en mr Peale ån machin för vättnets affappning. OCK jordens borttagande, och 1yekädes med 50 rfänsErbetskraft under flera mänaders -Hid ochkoned störd ofkosttdder att uppsämla alla beIng, som fästades tillsarmnats otlr tppstalldes I MuIseunr i Filadelfia SKelettet Köptes ssdermera till det 4 Natorhistöriskå nmtsetrå i New-york, hvarifrån det Iflyttedes öfver tilk England. Man kau göra sig en ide om storleken af detta utomordentliga åjurs dimensioner; då max Erfar att dess Höjd år 13 fotoch dess längd frå änden äf betarne till vtiterstå spetsen af Jsvensen utgör 3F fot, änder det dess allmänna di mensioner ärö betfdHgt gröfte än n fällväxt tltfants. Redovisning för ytterligare influtne medel till de nödlitande iv Wermlånd: GM CAR — CK 460 P. A. H. Til någon icke bränvigsproducent eller Eonsumcnt af do nöd!idande Werrmlänningarae 6 39. — AA, R. 4. 6: 39 — I bref från Upsala, wuderiecknådt IF; 9 Rdr — I ME från DA IN DMI 1 UU Me PM ARUY (cd Ove RR 0 LIRA ed öv OMP OP. TY ERT: För Lr a ERE PR TR ANN