Aftonbladet – 1 mars 1852, sida 1

OCTAVE FEUILLET. Å i Det ögonblick då en sanning koramer ; dagen är ej alltid det då den kan tillämpas, svarade den unge krigaren. Man kan tänka annorlunda än ens samtida, men man måste handla i likhet med -dem. pLikvisst kan man väl nu åtminstone hopas, Hervå, att detta fasliga inbördes krig är slutadt? vÅja, för några dagar, för några timmar måhändas, svarade Hervå melankoliskt. Det kan ej anses öfverflödigt att tillägga hvilka skäl den unga militären trodde sig äga för dessa yttranden, som äfven hemligen delades af båda partiernas chefer, och som händelserna så snart skulle rättvisa. Praktaterna vid Jauny, Mabilaye och Saint-Fiorent, undertecknade af Charette, Cornatin och Stofflet, tycktes i sjelfva verket bafva med fäderneslandet i fredligt förbund införlifvat de insurgerade landskapen Anjou, Bretagne och HauteVendge; men representanterne och de republikanska generalerne kände allt för väl de ihållande intrigerna utsf royalistiska agenter i Paris och London för att de skulle ens tänkt sig annat nål med detta vapenstillestånd, än att öka söndringen uti rebellernas leder och att försöka vända bondens håg. från kriget, genom det han tvangs att småningom äterlaga ) Se A.B. Niis 37, 39, 40, 41, 43—45, 47 och 49.