Aftonbladet – 27 februari 1852, sida 4

Ådle mepniskovänner! J, som lefven ett lugnt och oberoende lif samt icke kännen hvad behofvet och den fasaväckanda nöden vill säga. till eder vänder sig en utfattig, i högsta nöd stadd och nära till förtviflan bringad hustru, med dess tvyenna små barn, hvilken dessutom är stadd i den rysliga belägenbet att sjeli vara sjuklig och snart väntande sin nedkomst med den tredje oskyldiga varelsen; till råga å hvilka ledsaraheter ytterligare kommit att dess man, arbetskarl til yrket, igenom ett fall nyligen afbrutit sitt högra ben och måst till Lazarettet afföras, hvarigenom hustrun blifvit beröfvad det sista stödet till räddning ur nöden. — Eder anropar denna fattiga maka om en skärf till stillande af de små oskyldigas bunger, hvilken aldra mest är för henne smärtande. Säkerligen skall den allgode Förbarmaren tusendefa!dt återgifva den skärf, som räckes den i verklig nöd stadda och utfattiga. Adress: Stora Kungsbacken Jä 95, i Snusboden. (Betyg från Ordningsman i Distwiktet öfver sanningsenligheten häraf är förevisadt.)