ppdragit åt byråcheferna Koch, Thomsen, orgschmidt, v. Qualen och Mackeprang att nder baron Carl vod Plessen såsom regengschef förestå de respektive departemenerna. De holsteinska officerare, som före 1848 todo i tjenst, hatva blifvit ålagda att lemna andet. Rendsborgs garnison, heter det i kunörelsen, skall aflösas af den holstein-lauenurgska förbundskontingenten. Österrikarne ch preussarne äro nu stadde i full afmarsch. Jen 18 hade fiera regementen och kårer paserat Hamburg. Den österrikiska och den preussiska komnissarien ankommo den 23 till Köpenhamn. jamma dag hade de audiens hos konungen ich voro inbjudna till kungliga taffeln. På afonen gaf arfprinsen Ferdinand en soirå i anleding af dessa herrars vistande i Köpenhamn. Det berättas nu med visshet, att professor Vartensen skall blifva biskop i Slesvig. I Landsthinget afslöts den 21 tredje benandlingen af förslaget om räntegarantier till fortsättande af den själlandska jernvägen. Förslaget antogs oförändradt såsom det koramit rån Folkethinget. Det talas om, att amiral Dahlerup åter skall nträda i Österrikes tjenst såsom chef för dess marin. Premierministern v. Bluhme har under en veckas tid varit sängliggande sjuk, men är nu på bättringsvägen. Bref från Rio Janeiro meddela, att tillståndet och disciplinen bland de f. d. cslesvigholsteinska, militärer, som trädt i Brasiliansk tjenst, äro i högsta grad ömkliga. Författaren till den af oss förut omnämnda besynnerliga flygskriften Til nin Drot og det danske Folk) har nu blifvit förd till Bistrup (Köpenhamns Danviken.) Han är theol. kandidat och heter Bögelund. FRANKRIKE. Presslagen är nu offentliggjord och våra läsare kunna sjelfva, sedan de tagit del af det sammandrag af dess hufvudbestämmelser som vi här nedan meddela, göra sig en förestöllning om den bestörtning som den framkallat i den litterära verlden. Det påstods attregeringen, i anledning af det ogynnsamma intryck som de förut på half-officiel väg offentliggjorda bestämmelserna åstadkommit, hade insett nödvändigheten att något mildra lagens stränghet. Detta har dock altdeles icke skett. Endast den särskilda stämpel, som skulle drabba roman-följetongen, har blifvit borttagen. I öfrigt äro bestämmelserna i allmänhet sådana som förut omtalades, endast med den skillnad likväl, att stadganderna om den rätt till tidningars suspension och fullkomliga undertryckande utan snart sagdt all anledning, som bli:vit myndigheterna förbehållen och som gör pressen helt och hållet beroende af deras godtycke, ej omnämnts i de halfofficiella meddelanderna. Lagen är således i sjelfva verket ännu härdare än man på förhand har låtit ana. Det hufvudsakliga af lagens innehåll är följande: Första kapitlet omhandlar tillstånd och kaution för tidningars och periodiska skrifters utgifvande samt stadgar, att för sädant utgifvande fordras regeringens föregående tillständ, som bör förnyas vid hvarje ombyte af en tidnings geranter, hufvudredaktörer, egare eiler administratörer. Likaså fordras regeringens tillständ för utländska tidningars spridning i Frankrike, och straffas införandet eller utdelandet af en icke tilläten utländsk tidning med fängelse från en månad till ett är, och böter frän 100 fr. till 5000 fr. Kautionssumman, som skall på förhand kontant deponeras, är fastställd för departementerna Seine, Seineet-Oise, Seine-et-Marne och Rhöne till 50,000 fr. för daglig tidning och 30,000 fr. för tidning eller tidskrift, som utkommer tre gänger i veckan eller med längre mellantider. I städer med minst 50,000 invänare är kautionen för en tidning som utkommer mer än tre gänger i veckan 25,000 fr. och i andra städer 15,00) fr., samt hälften af dessa summor för skrifter som utkomma med längre mellantider. Utgifvare och boktryckare äro solidariskt ansvarige för förbrytelser mot dessa stadganden. Andra kapitlet handlar om stämpeln, hvilken är fastställd till 6 centimes (omkring 1!, sk. sv. bko) för hvarje blad af det vanliga formatet af 72 decimetres uti departementerna Seine och Seine-et-Oise, samt 3 centimer för annorstädes utgifna skrifter. En restitution af 1 procent ä stämpelbeloppet beviljas utgifvaren för makulerade exemplar. Samma stadganden i afseende på stämpling äro gällande för utländska tidningar som i Frankrike införas, der diplomatiska konventioner ej annorlunda förordna. Äfven icke periodiska skrifter, som behandla politiska eller statsekonomiska frägor och äro på mindre än 10 ark, äro underkastade en stämpel af 5 centimer pr ark. För hvarje ostämpladt exemplar bötes 50 fr. första, och 100 fr. andra gängen någon med sädan förseelse beträdes. Dock mä böterna ej öfverstiga kautionssummans belopp. Tredje kapitlet angår pressförbrytelser, rättegångar och suspensionsrätten samt stadgar i art. 14 böter frän 1000 till 5000 fr. för förbrytelse mot konstitutionens 42 art. om publicerandet af den officiella redogörelsen för lagstiftande församlingens sessioner. Art. 15 belägger meddelandet eller reproducerandet af falska underrättelser samt diktade eller förfalskade dokumenter med böter frän 50 till 1000 fr, Om sädant meddelande skett i ondt uppsät eller är af natur att störa det allmänna lugnet, är straffet fängelse från en mänad till ett är, samt böter från 500 till 1000 fr. Art. 16 förbjuder meddelandet af nägon annan redogörelse för senatens sessioner än eftertryckandet af officiella bladets artiklar, samt meddelandet af nägon redogörelse för statsrådets icke oftentliga sessioner. Art. 17 förbjuder meddelandet af nägon redogörelse för tryckfribetsprocesser. Endast sjelfva faktum af anklagelsen fär tillkännagifvas, hvarjemte domens meddelande alltid är tillåtet. I alla civila, korrektionella eller kriminella mål kunna domstolarne förbjuda meddelundet af nägon redogörelse för förhandlingarne, dock får domen alltid oftentliggöras. Art. 19 älägger hvarje gerant att i börian af bla