Aftonbladet – 26 februari 1852, sida 3

liga upplysningar, kan väntas spridd innan kort; denna omständighet har säledes en vigt för allmänheten, och-— efter hvad vid dessa kunna ädagaläggas — en större vigt än man utan närmare undersökning tror. Den andra omständigheten angär författarens behällning på förlaget. Subskriptionsafsättningen får oemligen icke sjunka särdeles lägt undersubskrip: tionsteckniogen, om förf. ens skall ega en behällning qvar; ty boken, hufvudsakligen bestående af tabellariska uppställningar, mäste vara oerhördt dyrtryckt, hvarom första anblicken af verket öfvertygar hvar och en, som haft anledning att efterfråga priset på typosrafisk tabellsats och lithografiskt tabeiltryck, hvilka bär vexelvis, blifvit använda. Det är icke osannolikt, att förf. har genom förlagsvinsten påräknat nägon ersättning för sina resor till utbredande af bokhällerikonsten, ehuru denna vinst icke kan på längt när godtgöra hvad han uppoffra: derför. Ett slags öfvervägande id, i förf:s tankegång, öm vigten af bokhållerikonsten för hvar och en, synes hafva hänfört honom att täga ut på förverkligandet deraf, med hela ifvern och sjelfförsakelsen hos en missionär. Likt en sädan har förf. rest omkring till snart sagdt alla städer, köpingar, bruk, manufakturanstalter och större landtegendomar, både i Sverige, Norge ,joch-Finland, ja ända till Petersburg, öfverallt anmälande: sig till undervisning i sin konst vid de offentliga läroverken frän folkskolan till wniversitetet — eller öppnande enskilda skolor och föreläsningar; och J öfverallt har han — äfven på en äkta missionärs vis 1 — väl med tacksamhet emottagit hvad som frivilligt erbjudits för hans möda, men annars meddelat sina lärdomar utan afgift. Följden af denna förf:s oegennytta har naturligtvis blifvit, att den obetalda undervisningen utgjort regeln på de flesta ställen, och att Tbetalningen hört till de sällsynta undantagen. Man har svärt att begripa huru en sådan färd kunnat fortsättas, och det i nio är, utan ganska goda tillgångar för den ögonskenliga bristens betäckande, i förening med en sällspord likgiltighet för deras uppoffrande: Hr Bromander säger sjelf, i en liten samling af testimonia eruditorums, utgifven förlidet är Ji Norrköping genom tacksamma elevers försorg, att hans kostnader för sina undervisningsresor (irån början af 1842 till Februari 1851) uppgätt till 17,000 rår bko. Få läsare skulle väl ändå tro på denna uppgift, om bevisen derför icke läågo tillhands omeIdelbart i samma brochyr. Man läser der betyg-frän nästan valla Sveriges, Norges och Finlands prelater — så erkebiskopar som biskopar — frän de fleste landshöfdingar och guvernörer, från en oöfverskädlig mängd skolföreständare, skoldirektörer, rektorer, lektorer, professorer , eforer, handlande, bruksidkare, samt bruksföreständare och andra räkenskapsförare, jemte elever af alla ständ och klasser, att hr Bromander kostnadsfritt meddelat undervisning på alla de ställen, der dessa många betyg blifvit utfärdade, och med tillägg, i mer eller mindre ampla ordalag, attundervisningen funnits lättfattlig, ändamälsenlig och nyt-Å tig, samt ädagalagt lärarens sakkunskap och undervisningsförmåga. Dessa betyg bekräftas, hvad sakkunskapen och ! ändamälsenligheten angår, fullkomligt at de nu il: författarens lärobok offentliggjorda upplysningarne om l: hans bokhällerikonst. I synnerhet förtjenar hans Prima Nota, som äfven innehåller Dagsverksjurnal för landtbruk , stor uppmärksamhet, genom det fintliga sätt, hvarpå förf. uppställt planen dertill, och den Tatthet hvarmed den kan begagnasäfven af föga skrifkunniga rättare, utan att uppgifterna förlora i tydlighet och bestämdhet, när det af dem antecknade skall af ägaten eller hans förvaltare bokföras, : hvartill de bästa och öfverskådligaste mönster finnas af förf. meddelade. Denna lätta och säkra öfversigt har likväl icke varit möjlig utan vidsträckt anlitande af den tabellariska formen, Det ärihvardagsbestyr, så väl som i de officiella; och äfven i vetenskaperna, bepröfvadt huru mycket denna form lättar öfversigten af annars. invecklade förhällanden; och förf. hår särskildt lemnat ett märkvärdigt prof härpå i det vid första häftets slut införda mönstret till en rTapportjurnal, med hvars tillhjelp man kan genast se hvilka landtbruksbestyr som sysselsatt 450 personer, hörande till en egendoms dagsverkare, jemte ett bestämdt antal lejda arbetare, med användande af 90 ök, och under tillsyn af 10 rättare; allt för en enda dag, — en arbetsstyrka, som öfverstiger allt hvad som på dagen kan användas vid nägon landtegendom iSverige. Anteckningarne härom äro inga. andra, än dem de 10 rättarne kunnat verkställa; men ändå kan inspektoren eller patronen Kontrollera riktigheten af alltsammans för dagen, genom ett besök, med rapporten i hand, pä de särskilda arbetsställena, — Mera utförliga och den egentliga bokföringen närmare anteckningar förekomma i den förstnämnda Prima Nota öfver den fingerade egendomen Tuna. Man skall sannolikt invända, att förmänen af denna ;abellariska metod mäste minskas genom detovanligt stora linieringsarbetet; men förf. har undanröjt detta nkast med en erinran -om huru: lätt man kan få linieradt papper för alla slags räkningar, hos de mänza bokbindare, som nu mera äro försedda med liniermachiner. Vinner -hans metod -allmännare insteg, hvilket man har mänga skäl att förmoda, sä torde näson spekulerande boktryckare dessutom finna vinst uti rtt läta uppsätta och stereotypera dylika liniesatser, och källa tryckt linieradt papper tillhands i bokhanleln för lindrigt pris. Till jemnförelse med förf:s journalföring öfver andthushällningen vid Tana, har han bifogat motvarande för samma gärd, men efter mönster frän itskilliga genom sin ordning berömda egendomar i Sverige och Finland; man har derigenom tillfälle att välja. Men efter anställda försök torde kunna förates att. författarens sätt blir det som föredrages af de leste: Förf:s Journal upptager tillika, på ett särdeles be ländigt och upplysande vis, Kassa-Öonto, så att det istnämndes mänadssummor blott behöfva ötverföras i Tufvudbokens Kassa-Conto, hvilket sålunda blir mycet kort, och lätt att öfverse. Säväl Journal som : Hufvudbokfortgå för ett helt r och förf. har derigenom beredt sig tillfälle att ipptaga alla de Personaloch Real-Conti, som vid en törre landtegendom sannolikt kunna komma i fräga, amt att genomföra dem frän början till slut och bioga ett på Hufvudboken grundadt Balance-extrakt, sääl för hvar månad, som vid bokslutet, och hvari varje persons eller såks Debet och Credit undersöes i afseende på vinst och förlust, skuld och forran; — samt slutligen ett Generalsammandrag; som allständigt visar: tillgångar och skulder vid räkenkapsärets början och slut. t Säsom bilagor förekomnia enCirkulationstabell med arta för vexelbruket; och särskildt en anvisning för iinuthandlare att på enkelt sätt finna vinsten och föristen vid, handeln med någon viss vara, äfvensom uruvida någonting dervid försnillats. En plancke i stentryck föreställer ett par mjölkmätre, som förf. uppfunnit, och. med tillbjelp hvarat en ke skrifkunnig deja kan, under mjölkningen och tan nägon förlust dervid:afstid, noga uppmäta och enom flyttning af vissa märken på en dertill inrätsd lådugäröslykta anteckna hvad hvar ko i en stor dugärd anjölkat hvar gäng; så att bokföraren kan fter lyktan anteckna det i mjölkjurnalen. Fördeune AÅ denna apparat har förf. vid beskrifningen mnämnt; de synas af vigt för h ordnad ladugärdskÖtsel. i I ett företal på 14 stora qvartsidor har förf; i öfigt reåogjort för bokföringssättet i det hela, sä tydgt, att läsaren må kunna utan behof af särskild lä ire vinna full kännedom derom. I formelt hänseende visa sig förf:s Conti såsom tönster af ordning och elegans, och utförandet iiryck an hänföras till det bästa man i värt land ästadommit. Ht NSP gent rt JR KR TREE FROSSA ST SAEAN Cm ärfiliga pasteraisr.