Aftonbladet – 24 februari 1852, sida 2

Nägra uaderrättelser om lord Palmersior. Svenska Tidningen för i går innehåller några intressanta biografiska underrättelser om den berömde statsmannen, men den har: afbrutit dessa underrättelser just vid den tidpunkt då den stormigaste och mest kritiska delen af lif Palmerstons börjar. Vitro oss göra våra läsare något nöje, om vi meddela något derom efter samma källa som Svenska Tidningen begagnat, endast börjande på samma mening der hon slutat. I Juli 1845 ätertog Palmerston den höga post, som han icke lemnade förr än den 24 December. Denna period har varit af en ganska stormig karakter. Revolution och reaktion, ytterligheter af demokrati och ytterligheter af despotism hafva ömsom skakat och förtryckt Europa. England har dock varit i fred med hela verlden och är det ännu. Detta är en stor omständighet. Det är skada att Palmerston 1849 ej bestämdare uppträdde emot Rysslands oförsvarliga int!ervention i Ungerns angelägenheter; vi hade önskat att han ät Siciliens marterade patrioter gifvit något annat än Englands blotta sympathier. Men på det hela mäste erkännas, att hans uppförande var värdigt en engelsk minister, och ingen bättre hyllning kan i detta afseende hembäras honom, än den öppna fientlighet, hvarmed han på alla sidor bettaktades af de despotiska makterna, och den icke mindre allmänna förhoppning, hvarmed de undertryckte och förslafvade bland hvarje folk sägo upp till honom. Man får i detta afseende icke glömma, att de ungerska flyktingarnes slutliga befrielse var en följd a! den raskhet, hvarmed han 1849 beordrade vår flotta till Dardanellerna, i afsigt att hindra Tarkiet frän att af Rysslands och Österrikes hotelser läta skrämma sig till deras utlemnande. TLordens mätt och steg ; Grekland 1850 framkallade en häftig och väl kombi nerad attack från hans talrika fiender och ett lika tappert försvar af hans vänner, hvaraf följden blei att-underhuset d. 28 Juli med en majoritet af 46 fö ster instämde i mr Roebucks resolution, att de grund satser, som ledt Hennes Majestäts styrelse, varit eg aade att upprätthålla landets ära och värdighet, ech att under ett tidskifte af högst ovanliga svärighete: bibehälla fredea mellan England och verldens gär skilda nationer,. :