Aftonbladet – 23 februari 1852, sida 3

valla UC AUERTLIGRVURESIT al ala NLÅVLURALVUVIILIS musik-lokaler. —t. — Hos Red. af. Aftonbladet anhåller undertecknad om rum för nedanstående: Uti N:o 32 för innevarande är har redaktionen intagit en anmälan af undertecknads Geografiska Lärobok, för hvilken anmälan jag härmed får aflägga min tacksägelse. v I denna anmälan finnes dock en anmärkning, hvilken jag anser mig skyldig att besvara, så mycket heldre, som ref. -lagt mig på bjertat att i en möjligen blifvande ny upplaga på grund deraf vidtaga en förändring i bekens uppställning. Ref. anmärker nemligen som en oformlighet, att i bokens politiska afdelning kolonierna blifvit behandlade under de moderländer, som de tillhöra, icke, säsom förut varit vanligt, under den verldsdel, hvari de äro belägna. Han menar, att detta sätt att afhandla kolonialländerna är en oformlighet, och att man lika gerna kunnat läta bli-att nämna verldsdelarna sjelfva. Geografiens studium befinner sig, ty värr! i värt land på en sådan ständpunkt, att mången icke ens gjort sig reda för hvad sjelfva ordet Geografi vill säga. När man känner till staternas namn och ungefär vet, hvar de äro belägna; när man i dem kan uppräkna nägra provinser och städer, med ett ord, när man har nägon kunskap om de politiska indelningarna af jorden, tror man sig fullt hemmastadd i geografien. Man har, för att i korthet yttra det, alltför mycket försummat den egentliga beskrifningen om jorden, om jordens naturliga indelningar, de genom naturliga gränser bestämda länderna på hennes yta, för att i stället nästan uteslutande sysselsätta sig med staterna, hvilkas grönseri dag kunna vara bestämda, men i morgon förändras genom ett penndrag af en för ögonblicket allsmäktig herrskare. Efter exemplet af sädana föregängare som hrr Stenhammar och Palmblad har jag i min ringa män sökt afhjelpa detta missförhällande. Jag har uti ifrågavarande bok gjort det till min hufvudsakliga uppgift att beskrifva jorden, sådan hon naturligen är och kommer att förblifva, naturligtvis med partiela undantag, hvilkas orsaker här icke är stället att uppgifva; jag har till den. ändan afhandlat den Physiska Geografien, så fullständigt det inom ett begränsadt omfäng varit mig möjligt och dermed äfven äsyftat att i den afdelning af boken, som handlar om de af menniskan upprättade staterna, kunna undvika allt, som tillhör den egentliga geografien, för att uteslutande der sysselsätta mig med det statistiska och politiska. (Att inom den politiska afdelningen klimatologiska och ethnografiska uppgifter mäst inrymmas, har sin grund deri, att dessa saker i den fysiska afdelningen icke kunnat afhandlas annorlunda än i största allmänbet.) När jag i följd af denna anordning fick fria händer dtt inom den politiska afdelninsen röra mig utan att behöfva — säsom t. ex. prof. Palmblad — der inflicka en mängd fysiskt-geografiska uppgifter, ansäg jag det ocksä rättast -— och i vetenskapligt afseende säsom det enda rätta — att afhandla en stat på ett ställe, lika mycket hvar nägorstädes på den förut beskrifna jorden dess delar och tillhörigheter voro belägna. En hvar vet t. ex., att brittiska riket bestär af delar, belägna i alla verldsdelarna; men hvilket begrepp fär lärjungen om detta rike, när han, efter den vanliga methoden, under Europas geografi läser om hufvudlandet och sedan under de öfriga verldsdelarna der och hvar får plocka at en bit, som tillhör brittiska monarkien? Männe han icke fär ett riktigare begrepp om detta rikes omfäng och makt, när han ser alla dess delar sammanställda under en rubrik och derat finner, att de små jarne vid Europas vestra kust utgöra kärnan i ett rerldsrike, mot hvilket sjelfva det ofantliga Ryssland