Aftonbladet – 23 februari 1852, sida 3

Article Image
dandet af vär författnings revision. Om konstitutionen i sig innehåller fel och faror, så egen j alla frihet att derpä fästa landets uppmärksamhet. Jag ensam är genom min ed bunden att strängt innesluta mig inom de gränsor som den föreskrifver. Hvad som företrädesvis sysselsätter mig, är icke att veta hvem som skall regera 1852 i Frankrike, utan att så använda den tid, öfver hvilken jag har att förfoga, att öfvergången, den må bli huru som helst, mätte gå förbi utan skakning och oro. Det värdigaste och ädlaste mål för en stor själ är ej att i besittning af mal:ten studera på de smygvägar, på hvilka man för alltid kan bibehålla den, utan att oaflåtligt vaka öfver de medel som han eger att till allas fördel befästa auktoritetens och moralens grundsatser; hvilka hälla ständ emot menniskornas passioner och Jlagarnes obeständighet. Jag har oinskränkt öppnat mitt hjerta för eder. J skolen besvara mitt förtroende med eder frimodighet och understödja mina goda afsigter, och Gud skall göra det öfriga. — — ETT HEMLIGT TRYCKERI I PARIS ger polisen för närvarande mycket att skaffa, men har ännu, alla bemödanden till trots, ej kunnat upptäckas, sannolikt emedan det har sin lokal i nägot aristokratiskt hotel... Man pästär, vare sig med rätteller orttt, ait det är de orleanska prinsarne som. organiserat detta hemliga tryckeri, som synes ämnadt att bidraga till undergräfvande af Louis Napoleons regering. Alla tidningsredaktioner finna dagligen i sina breflädor tryckta skrifter, utgångna fräna denna hemliga press. På detta sätt kom dem äfven tillhanda Joinvilles och Nemours nyligen till Louis Philippes testamentsexekutorer aflätna bref.. OCarlier, polisens f. d. chef, triumferar öfver att polisen nu, oaktadt den blifvit organiserad på en så pompös fot och på ett så monstruöst sätt förstorad, icke iyckats upptäcka detta spår, nägot som han anser-för sig hafva vari en barnlek. — Advokaten Detmold i Hannover har utgifvit en skrift, kallad Randteckningars. I en der intagen barnsaga spelar en stor katt hufvudrolen, till hvilken en olycklig rättfamilj dagligen mäste lemna tre ungar till frukost och tre till middag — en tribut, som, oaktadt dess plebejiska fruktsamhet, dock på längden blir den nog dryg. Dä leder ändtligen högsta nöden rättmodern till den tanken att söka hjelp och räd hos sina grannar. Hönan råder henne till tålamod, och prisar sig lycklig att hennes små endast ätas stekta. Hunden menar att till honom vore det ej värdt att katten kom med sädane pretentioner. Kräkan, som erhållit och förtärt tre små rättor för sitt råd att anklaga katten och fordra restitution för de rättor, som han olagligen en tid bortät erhållit till aftonmältid, föreslog att, om hon ej vors i ständ dertill, inställa vidare leverancer. Tröstlös äterkommen, får hon af en liten favorit-rätta, äldsta dottern i huset, räd och Pjelp, hvars medel helt enkeltbestår i passivt motständ, genom ätt; naturligvis under skydd af ett för katten otillgängligt råtthål, käckt förklara honom att hädanefter alla rättleyerancer komma att upphöra. Katten klagar nu öfver ett ote cksamt icke erkännande af hans goda afsigter: men dervid blifrer det ock. ; — Engelska regeringen har åt öfversten Rawlinson, som gjort sig känd genom sina upptäcktr och gräfningar i Assyrien, anslagit en summa af 1500 spund sterling, för ätt han derigenom mätte kunna gifva sina forskningar en större utsträckning. Som det berättas ärnar Rawlinson-begifva sig till Bagdad, och derifrän utsträcka sina undersökningar it alla riktningar, der han tror sig än vidare kunna inna minnesmärken af det gamla assyriska riket. Rättelse: FT lördagsbladet, 2:dje sidan, 2 sp., 65 . nedifrån står: dessa motsatser; läs: dessas motsatser.

23 februari 1852, sida 3

Thumbnail