Aftonbladet – 20 februari 1852, sida 2

och impörthandel Tedes på sådana vägar, att den icke träffas och betungas af nägon beskattning.. Vidare säges, att oaktadt sådana fördelar som sökas till förfång för hela den talrika samhällsklass, som skattar för handel, och icke har något annat yrke att lefva af, förstör förvaltningen med rigtigt skadebegär både sina egna och kronans skogar för sina närmaste efterkommande. Som detta innebär en berhörd misshushällning, så anar man nägot vidäre derunder, hvilket. förklaras med följande exempel. En ladufogde skulle, kunna uppbringa ladugärdsatkastningen på en viss tid af äret till. en alldeles oerhörd höjd, och, ställa. sig in :hosrsin husbonde med den stora vinsten, nämligen på det sättet, att han läte boskapen afbeta de gröna frodiga ängarna, i nägra veckors tid före höbergningen, och sedan begärde sin vackra olofssedel innan vintern kommer. Konsten är lumpen att förvandla skogarne till pengar, när den icke behöfver utöfvas med afseende på deras framtida beständ. Att på en egendom, som allena har sitt värde af skogen, oförsynt tillgripa och utrota denna, skulle snarare kunna hänföras till trashanks ekonomi, än till klok hushällning. Slutligen anföres, att egendomarne under Gell:vare-verken omfatta 30 qvadratmils med få undantag ödelagd mark, der skogen är i det närmaste wutrotad, utan att spaden är satt i jorden, utan att ens nägon hölada eller kolarekoja är uppförd, samt att 30 andra qvadratmil af kronans mark ära blottställda för en dylik ödeläggelse. —— — Såsom tillägg till notisen i gårdagen? blad om beslutad vägomläggning till. undvi kande af den för vägfarande högst besvärliga Dalkarlsbacken, belägen å allmänna, landsvägen mellan Barkarby och Tibble gästgifvaregårdar, meddelas, att deputerade från samtlige socknoarne i angränsande Håbo och Bro härader. på kallelse af landshöfdingen baron v. Kraemer och under hans ordförandeskap haft sammanträde d. 17 dennes på Tibble gästgifvaregård, för att utse kommitterade för nämnde arbetes utförande samt rådslå och besluta i andra frågor, som med detta arbete hade gemenskap. Ett af major J. A. Sundmark för denn vägomläggning uppgjordt kostnadsförslag ! upptagit omkostnaderna till 35,347: 15. 4. bko; och med afseende derå att endast ctt obetydligt bidrag vöre att af de väghållningsskyldige inom orten förvänta, har Kongl. M:t till nämnde arbete anslagit 30,000 rdr bko utaf de vid sista riksdag till väganläggningar och förbättringar beviljade 500,000 rår. Vid sammanträdet förklarade de deputerade benägenhet att. genom åtagande af körslor och dagsverken från sockenmenigheterna, om så blefve nödigt, bidraga till arbetets utförande; men då de deputerade i detta hänseende icke hade något bestämdt uppdrag af menigheterna, kunde derom vid tillfället icke beslutas, helst som behöfligheten af berörde bidrag ej heller, nu kunde bestämmas. Till kommitterade för arbetet utsågos: vice häradshöfdingen .baron af Ugglas, kapten Engelhart, ryttmästaren grefve Björnstjerna, brukspatron Mengel och kyrkovärden Anders Eriksson i Ekhammar. Arbetet ansågs böra börjas innevarande år och vara fullt färdigt hösten 1854; varande arbetsförslaget så uppgjordt, att den gamla vägen kan under arbetstiden obehindradt begagnas. Vid nämnde sammanträde väcktes äfven förslag, att genom anbringande af ett stort hvalf bilda en genomfart under den nya vägen och sålunda möjliggöra den tilltänkta planen, att, medelst den s. k. Ryssgrafvens upptagande åstadkomma en 1y .segelled till undvikande at den ofta besvärliga passagen vid Allmare Stäke; hvarigenom också skulle vinnas. ett nytt ut:opp för Mälarens vatten, som nu utströmmar vid sistnämnde ställe. I — Uti en i Jemtlands Tidning iuförd artikel af värde, om jordbruksskolan och filial-banken, uppgifves att af denna provins, med dess ofantliga lätt odlingsbara trakter, en högst ringa del, kanske icke en femtiondedelny ännu är odlad. Provinsen säges ha rikedom på bördig jord, som består af tätt omvexlande, till blandning serdeles tjenliga arter, samt ega outtömliga, i hela det öfriga Norrland saknade, men likväl i Jemtland ännu obegagnade förråd af mineraliska gödningsämnen, såsom kalk, mergel, alunskiffer m. m. Bristande . kapitalstyrka.. och okunnighet i landtbrukets rätta drift angifves såsom en af.de väsendtliga orsakerna till dessa ofördelaktiga förhållanden. — Äfven från Lappmarken ingå nu sorgliga underrättelser om hungersnöd: Man tillgriper nödbröd af björkbark och omogen frusen säd. Tvenne barn ha aflidit af svält under det föräldrarne vandrat ute i trakten för att söka hjelp. — Samma dag och pnästan samma timmenx, som krutexplosionen på Lo-udden inträffade, skedde, enligt Gottlands Tidning, äfven ett betydligt bergras vid Halls huk nära Kappelshamn, hvilken udde förut, liksom Högklint vid Wisby, reste sig öfver stranden med en lodrät, af hafvet undergräfd bergsvägg. Dånet hördes som svåra kanonskott. ——-Z