Aftonbladet – 13 februari 1852, sida 2

ICerad; vale , till lagstiftande kåren ä stämda ar 8 åren. äronbe 18 v försiggå den 29 Februari. Psnien har ett mordförsök mot drottning Isabella egt rum. Då underrättelsen härom meddelats genom telegrafdepesch, känner man icke närmare detaljer. I Turkiet skall storviziren Reschid Pascha hafva erhållit afsked. I Nordamerika fortsätter Kossuth sin rundresa kring unionen. Det förestående presidentvalet tager allmänna uppmärksamheten i anspråk. (Se Postscriptum.) s DANMARK. På det den 6 dennes af riksdagens ledamöter hållna mötet öfverenskom man, att Monrad inom 8 dagar ånyo skulle göra en interpellation om inledningen till grundlagen. Ett allmänt landtbruksmöte skall hålias i Köpenhamn instundande sommar. Hundgalenskapen (stille Wuth) utbreder sig nu äfven i Slesvig. Hr Regenburg skall qvarstanna vid sin befattning såsom chef för det slesvigska departementet för kultus och undervisning. FRANERIKE. Monitören för den 3 dennes meddelar den nya vallag, efter hvilken medlemmarne af lagstiftande församlingen hädanefter skola väljas. De hufvudsakligaste bestämmelserna i denna lag äro följande: Enligt hvad redan i konstitutionen finnes stadgadt, skall i hvarje departement utnämnas en representant för 35,000 valmän. Vallagen kompletterar denna-föreskrift genom att dessutom gifva åt hvarje departement, der det öfverskjutande antalet af valmän stiger till 25,000, ännu en representant. Totalantalet af lagstiftande församlingens medlemmar blir härigenom 261. : Algerien och kolonierna utnämna icke någon deputerad. Omröstningen är direkt och allmän. Valen förrättas i hvarje kommuns hufvudort. ; Hvarje till tjuguett års ålder kommen fransman är valman, med vilkor, för det första;! att han är i åtnjutande af sina medborgerliga och politiska rättigheter; för det andra, attl han bott i kommunen sedan sex månader. Militärer i aktiv tjenstgöring uppföras på listorna i den kommun der de voro bosatta före deras afresa, men de kunna icke deltaga i deputeradevalet så framt de ej vid valtillfället äro närvarande i den kommun der de äro inskrifna. Alla valmän, som uppnått tjugufem års ålder, äro valbara, utan afseende på hvar de äro bosatte. Deputeradekallet är oförenligt med innehafvandet af embete med lön. En särskild lag skall bestämma sättet för armeens omröstning vid valet af republikens president. Sådana äro vallagens hufvudbestämmelser., De sägas i allmänhet hafva gjort ett fördro. aktigt intryck i Paris, synnerligast hvad, an. går armåens deltagande i voteringen, som genom den nya lagen är så godt som tillintetgjord. Många anse det dock hafvz varit lämpligare att rent af i vallagen förklara, det armåen saknar rösträtt, än att, såsom nu skett, på bivägar de facto annulera densamma. Emellertid fruktar man att något missnöje häraf torde uppstå bland soldaterna. Vallagens beskaffenhet blir dock under den närvarande regimen en sak af mycket underordnad beskaffenhet. Den må göras huru förträfflig som helst, och de resultater den frambringar i afseende på utnämnandet af dugliga och ansedda män blifva huru lysande som helst, så har detta föga att betyda, då alla dessa deputerade, sammanträdande i lagstiftande församlingen, sakna snart sagdt allt inflytande på landets angelägenheter, på statsförvaltningen och regeringens gång... Skulle den emellertid visa sig lemna fördelaktiga resultater, så är detta hkväl af vigt såsom en nyttig lärdom och erfarenhet för framtiden. Ett särskildt dekret sammankaliar valmännen till: den 29 Februari; lagstiftande församlingen komma att sammanträda i medlet af Mars månad, då följaktligen konstitutionen träder i kraft. ; Ett annat dekret i Monitören för samma dag underlättar villkoren för tillstånds erhållande till upprättande af qvinliga religiösa kongregationer och klostersamfund.: Detta steg. innebär en återgång till restaurationens system, och skall säkert ej förfela att göra ett gynnsamt intryek såväl bland det katolska som det legitimistiska partiet. Ett i Monitören för den 4 dennes infördt dokument synes antyda en önskan hos regeringen att fullfölja det något mildare system, hvartill Persignys cirkulär om en del fångars frigifning kan anses hafva utgjort första steget. Detta dokument är ett nytt, afinrikes-, krigsoch justitie-ministrarne utfärdadt, cirkulär, som ersätter de civila eller militära auktoriteter, som hittills handhaft undersökningen om de i December månad förefallna insurrektionella rörelserna, med nya specialkommissioner, som skola granska hvarje ännu i häkte qvarhållen persons mål och med möjligaste skyndsamhet afgöra hans öde i öfverensstämmelse, hvad straftbestämmelserna angår, med i cirkuläret meddelade instruktioner, som faststäl!a vissa olika grader af brottslighet. En sådan kommission tillsättes i hvarje departement; hvar och en af dem består af tre medlemmar, prefekten i departementet, högste militärbefälhafvaren och en jurist. Af de meddelade instruktionerne synes, att deportation till Cayenne kan ådömas endast förut straffade förbrytare eler personer, som blifvit öfvertygade om mord eller mordförsök undet insurrektionen i de departementer, i hvilka be. lägringstillstånd ej var proklameradt, Som sagdt är, detta cirkulär kan betraktas!n såsom ett slags mildhetsåtgärd från regerine gens sida; men man bör dock observera, att 4 de meddelade instruktionerna ej äro tillämp-, liga på de till första militärdistriktet, hvarsla hufvudort är Paris, hörande 11 departementer.!k — Cm. på pre LEN UD å I nr Or mn DÖ MC Aa Op -— 4