Aftonbladet – 13 februari 1852, sida 1

Article Image
le handklappningar, -som -hon under harpconungens händer så väl förstår att framkalla. Bland den svenska musikpressens nyare alster. påminna vi.oss endast den saming af rior för: mansröster, som under namn af De re blifvit. utgifven af Gluntarnes författare ar G. Wennerberg och nyligen afslutad; samt len nya upplaga af Beethovens Sonaier för piano, wvilken hr Hirsch företagit sig att för den svenska allmänheten utgifva, såsom förtjenta vf ett särskildt omnämnande. Den förra saraingeu skall förmodligen Jika litet som Glunarne sakna sin publik bland glada. sångare. Den sednare, af hvilken redan fyra sonater iro utkomna, skall såsom vi hoppas spridas en ännu mycket vidsträcktare krets och i sin mån bidraga att i Sverige utvidga bekantskapen med den store mästarens gedigna tonskapelser och tillvinna dem allt flere vänner. För musikens och pianospelets unga idkare i andsorten, som hunnit öfverskrida nybegynnarens stadium och äro i behof af något annat än öfningar och etuder, bör detta företag af den svenske förläggaren i synnerhet vara välkommet, enär de vanligen hafva vida svårare än Stockholmsbon att kunna skaffa sig de i utlandet tryckta upplagorna. Bland de utkomna fyra sonaterna, hvilka i allmänhet icke höra till de svårare, befinna sig redan de båda, hvilka många ännu vilja anse såsom de skönaste bland alla af Beethoven, len oförgängliga Sonate påthetique i c-moll (op. 13) och den nästan lika berömda Sonata quasi Fantasia i ciss-moll (op. 27). Såsom ett verk af en utmärkt svensk torsättare, ehuru tryckt och utgifvet i utlandet, böra vi äfven omnämna en Trio för piano, violin och violoncell af hr Franz Berwald (N:o i. Ess-dur: Introduzione. Allegro con brio. Andante grazioso e poco adagio. Finale; alegro con spirito quasi presto), som vi hafva ramför oss, nyligen utgifven hos Schuberth x komp. i Hamburg och af tonsättaren tillegnad professorn och ledamoten af vetenskapsakademien hr S. Loven. Då vi icke ännu varit i tillfälle att höra denna komposition föras, tilltro vi oss derom icke för tillfället vågot omdöme; men vi erfara, att densamma, ikasom äfven trenne andra ännu otryckta trior IT samme tonsättare, tillvnunnit sig ett ampelt rkännande inom musikaliska kretsar i hufrudstaden, der dessa kompositioner redan blifrit gifna.l Z.

13 februari 1852, sida 1

Thumbnail