Aftonbladet – 13 februari 1852, sida 1

yetandet af hela sin kraft. Skola vi för våra äsare omtala, hvad Beethovens A-durs-symfoni är? Nej! Vi vilja akta oss, att genom en ofullkomlig analys oskära det öfverväldigande intryck, som denna underbara tonskapelse, på hvilken menniskosnillet satt prägeln af konstens högsta fulländning, måste. hafva gvarlemnat i åhörarnes sinnen. För dem af våra läsare, som icke voro der eller som icke längesedan känna denna tonkonstens triumf, som dock förut flera gånger blifvit firad i vår hufvudstad, veta vi ingen annan råd, än att de med oss och alla. andra, som voro der, förena sig i en petition till hr Foroni och kongl. hofkapellet, att hela konserten måtte blifva gifven om. å nyo. Och hvarföre skulle den icke blifva det? ir kapellet med sin mästare i spetsen ådagalagt ett så hedrande prof på sin förmåga och arbetsflit, men hofvet och la haute vole, hvaribland dock så många varma musikvänner finnas, händelsevis voro på annat håll upptagne den afton, då konserten gafs, kunna vi i sanning icke förstå, att sjelfva den kungliga teaterdirektionen, som eljest lärer hafva sina egna id6er i afseende på sättet att uppmuntra sitt kapells konserter, skulle kunna hafva något emot konsertens upprepande. Och något annat hinder är icke tänkbart. Det saknar. eljest icke. sin egna märkvärdighet, att kongl. hofkapellet, som i fordna tider äfven hade en recett på operan till förmån för sin pensionskassa, 1 sednare tider icke allenast sett denuarecett blifva indragen, utan äfven finner sig, i anseende till den Aryga afgift, som fordras för operasalongens begagnande, och som. af det egna kapellet utkräfves till ett lika högt belopp (272 rår bko), som af hvarje kringresande främmande virtuos, nödsakadt att hyra en främmande och för sjelfva musiken mindre fördelaktig lokal för de konserter, som det föranstaltar för ett ändamål, hvilket i sjelfva verket är till teaterns egen förmån. Och icke nog dermed! Det tillåter icke ens teaterns sångare och sångerskor att vid dessa konserter biträda, om de än sjelfva aldrig så gerna ville. Samma liberala åsigt lärer äfven nyligen hafva vägrat. hr Josephson allt biträde af teaterns sängpersonal för en af honom eljest tillämnad större konsert. Det var derföre hr Josephson fann sig föranlåten att, i stället för en konsert, med icke obetydlig uppoffring föranstalta en matinge under formen af en enskild bjudning,