Aftonbladet – 12 februari 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 12 Februari. Vi meddela nedanföre i dagens nummer en af ett betydligt antal okraduerade prestmän i Strengnäs stift till H. M. Konungen inlemnad ansökan om befrielse från tvenne till pastoralexamen hörande detaljer, nemligen förhöret uti alla s.k. humanistiska kunskåpsgrenar, eller sådana som icke angå den egentliga presterliga befattningen, historia, latin, mathematik 0. sg. v. samt skyldigheten att på latin aflägga dets. k. disputationsprofvet. De andraga såsom bevekande och till deras fördel talande omständigheter, att hvarje prestman redan en gång undergått examen i alla de till prestembetets utöfning ickeegentligen hörande läroämnen, och att de på denna grund borde vara fritagna från ett för dem ofta i sena ålderdomen inträffande förhör i skolkunskaper, äfvensom prejudikater, som i åtskilliga andra stift och deribland de två, i hvilka rikets båda universiteter äro belägna, redan äro gifna för befrielse ifrån examen i dessa alla läroämnen. I afseende på befrielsen från disputationsprofvet äter, föreslå de sökande att denna akt skulle få hållas på det svenska i stället för det latinska språket, så vida icke tillåtelse kunde beviljas att helt och hållet utbyta detta föråldrade lärdomsprof mot något lämpligare, och de sökande föreslå i detta fall författandet af en predikan öfver något af domkapitlet .uppgifvet ämne. Petitionärerne hafva andragit några i vår tanka ganska talande grunder för sin anhållan. Det kan väl icke finnas något sorgligare, än att se en sextioåringsvettas öfver ett historiskt kompendium med årtal och namn, af hvilka han knappast känner ljudet, eller bråka sin hjerna med innötandet af några paradigmer i latinska grammatikan, som beklagligtvis .på de fyratio åren, sedan han sist hade den i hand, undergått högst brydsamma och onödiga innovationer i uppställning och konstord. Kanske har han i trettio år redan skött det tyngsta af den: befattning. för hvars slutliga erhållande med namny lön och boställe han nu underkastar sig att såsom en skolgosse läsa upp sin lexa, för någon medlem af det högvördiga domkapitlet, som knappast var född då han sist hade bok i hand. Kan man tänka sig. något större gyckelspel under namn af lärdomsprof, än då denne man tvins gas att med ångestsvetten på pannan från kathedern försvara några allmänna och utnötta satser, med hvilkas sammanletande ur gamla luntor någon god vän hjelpt honom, att försvara dessa ofta resonlösa satser på ett.språk, hvaraf han i ungdomen lärde några glosor, menöm hvars litteratur, anda och organism