Aftonbladet – 11 februari 1852, sida 2

Realskola, uppginga 1848 till ej mindre ön 2000, . och. Techniska Läroanstalten i Prag räknade 1600. I Braunschweig, Cassely Darmstadt, Stuttgärdt, finnas . högre. techniska läroverk; i Hessen dessutom 10 realskolor. Jtalien fann. hr W. äga i Milano en Scuola tecnica, der 500 ynglingar åtnjöto undervisning: och. ett Istituto d Istruzione. elementare. tecnica e gymnasiale, s Danmark har. en högre. Polytechnisk. Läroanstalt i Köpenhamn, och åtskilliga Skolor för Handtverkäre. Finland--fick . 1847 Techniska . Realskolor i Helsingfors, Abo och Wasa. Det gifves storå hinder, till en öfvervägande del alster af våra inre politiska och sociala inrättningar, som qvarhållit ochwännu qvarhålla Sverige på sin i jemmförelse med den öfriga civiliserade verlden så låga ståndpunkt i technisk bildning och i tillfällen dertill, och sådant i trots af våra landsmäns utmärkta anlag i denna. riktning, och oaktadt slöjdernas På räkna inom. Sverige några länd sina mest verldsberömdå: heroer, sådana, t. x. som Linn, Berzelius, Scheele, Polheim, Chapman, Ericsson, Carlsund. Bland dessa hinder får man Kanske söka det mest verksamma i obekantskapen med naturen och dess krafter, hvilken gjort att till och med de nyssnämnda heroerna i allmänhet betraktas merå som ett slags oförklarliga gåtor, än uppskattas för hvad de verkligen äro. : Man är stolt öfver landsmanskapet med dessa män, men utan att dervid göra sig annat än förvirrade föreställningar om skälen till deras namnkunnighet; man begriper att de måtte hafva uträttat någonting vigtigt eller ovanligt, för att kunna så som de ådraga sig verldens uppmärksamhet; men hvad de uträttat och huru det skett, sväfvar för mängden i ett oredigt töcken. Denna okunnighet i naturvetenskaperna och hvad genom dem kan åstadkommas, är på långt när icke så allmän utrikes som här, och man finner häri äfven en bland förklaringsgrunderna till den njugghet eller liknöjdhet; som visat sig vid våra riksdagar, när fråga uppstått om anslag till undervisning i naturkunnigheten, Vare i för dennas egen skull eller för hennes illämpning på slöjderna. För lång tid sedan insågs denna bristafen svensk mecenat, som sökte afbjelpa den genom donation afen fond till de efter honom länge benämnda Thammiska föreläsningarne i Kongl; Vetenskapsakademien, hvilka illustreras med experimenter och kunna bevistas kostnadsfritt af hvar och en. Det till talrikheten mycket omskiftande auditoriet antyder dock huru föga deras tillvaro är bekant för mängden af hufvudstadens invånare och huru ringa del af denna mängd någonsin besökt dem. Föredragen i naturvetenskapliga och techniska ämnen inom Bildningsöirklarne hafva samma syfte. Granskar man de utländska anstalterna af beslägtad art, så finner man likväl snart livad som kan uträttas genom detta vigtiga bildningsmedel och huru praktiskt man utrikes går till väga, för att göra det gällande och nyttigt. —: Protokollssekreteraren Adolf Regner, som redan 1810 utgaf Allmänna Opinionens Or gan, .samt på 1820-talet Argus den fjerden; och 1840 Folkbladets, har nyligen aflidit i en ålder;af.66 år. .. Han war son af. den bekante skriftställaren, protokollssekreteraren Regnår, -som bland annat. utgifvit den fordom allmänt begagnade läroboken: Första begrepp i vetenskaperna. Sonen var äfven en författare af erkänd. stilistisk talang.