Aftonbladet – 11 februari 1852, sida 2

2300 KSS RER ge på VÄVT GR AG KAR AMRA: BELATE ornas afdelning för redan i slöjderna ingångnalr: wrbetare; likasom-det årligen tillvexande analet. elever vid Kongl. Technologiska Instituet härstädes, efter dettas reorganisation, ådaalagt en motsvarande insigt om behofvet af en andra afdelningen. Från Malmö åter hadelte itskilliga invånare den 29 Maj 1850 inkommitn med underdånig anhållan om ett statsanslag påln 5000 rdr bko för en gång och 500 rdr årl,, såsom bidrag till en slöjdskola, hvilken äfven skullelst olifva förberedande för högre techniska skolor; och ville Malmö stad af egna. medel tillskjuta 1226 rdr 16. sk. bko årligen, samt för! en gång 5000 rdr, eller halfva summan, till inköp af tjenlig lokal. Det är af riksdagsförbandlingarne bekant, huru frågorna om de: techniska elementarskolorna -afgjordes, och att endast ett inskränktare; anslagsbelopp dertill beviljades. Möjligen uppstår ändå, en. dylik skola i Malmö, hvilken i sådant fall blir den första efter detlle nya. förslaget. : Götheborg har icke blifvit i detta förslag innefattadt... Till förklaring häröfver torde kunnalt. erinras, att Götheborgs 1 kommunal omtänkalC så långt framstående samhälle redan flera årfö ägt ett dylikt läroverk, den berömda Chal-kk merska Slöjdskolan, som utvecklats till sin närvarande ståndpunkt af dess utmärkt nitiske föreståndare, professor Palmstedt, under årlig tillvext i antalet af-elever (de sednare åren öfver 70); hvarförutan samma stad äfven har en Handtverksskola, liknande Slöjdföreningens härstädes, och ytterligare en Fattigfriskola, der undervisning meddelas i smide, snickring och linegarritning. Sammanställer man de få techniska upplysningsanstalterna i. vårt land med. en del af dem i det öfriga Europa — för att ej nämna Nordamerika — så.kan man ej a att på samma gång öfverraskas och bedröfväs, fr Wallmark har i sin ofvannämnde skrift redogjort mer eller mindre omständligt för hvad han :på sfället inhemtat härom. under tre års resor i England, Frankrike, Belgien, Tyskland och Italiens och för jemförelsens skull tillåta vi.oss att i-korthet anföra några data ur dessa meddelanden. : ; I England erbjudas tillfällen till erhållande af högre. technologiska insigter genom Kings College, School. of.Chemistry, . Putney College, Royal. Institution och en mängd Colleges, som hafva sina. Schools of Engineering... Den lägre techniska. undervisningen besörjes i allmänhet af. Slöjdföreningar (Mechanics Institutions), af hvilka redan 1843 funnos ej mindre än 216, grundade på sammanskott af 26 650 ledamöter. Den i Liverpool använde redan, 1844; enligt friherre von. Redens uppgift, . 15000 (180000 rdr bko) om året, och räknade 3300 ledamöter, 850 elever i 3 dagsskolor, 600 elever i 15 till 16 aftonskolor, samt 50 lärare, hvilkas årliga löner uppgingo, till 5000, ; hvarförutan föreläsningar höllos 2 gånger i veckan för 600 å 1300, åhörande., — Föreläsningar hållas äfven i den i London befintliga Polytechnic. Institution, troligen särskildt bekant för alla dem som sistl. år besökte verlds-exositionen. Vi få tillfälle att nämna vidare ärom sedan. RR Belgien har i Liege eller Littich för den högre techniska undervisningen en technisk filialafdelning af Universitetet, samt för dem lägre åtskilliga större privatanstalter i Brissel och Verviers. obe : I Frankrike meddelas den högre industriella undervisningen i Ecole des Arts Manufaciures, som räknar omkring 330 elever; likaså i Aix, Angers och Chalons sur Maine, Besanfon, Lyon, der man har Ecoles des Arts Me tiers; men på. slöjdskolor för mängden. råder stor brist. De nyssnämnda högre äro äfven till en del privata inrättningar, der eleverna betala ansenligt för undervisningen. Deremot kan hvar och en kostnadsfritt bevista de med experimenter upplysta förträffliga föröläsningarne vid de två Universiteterna i Parig, samt i Conservatoire des Arts Måetiers derstädes, som vanligen räknar ett stort antal åhörare och äger. den yppersta modellsamling som finnes i verlden. Preussen har ett stort Gewerbe-Institut och en större Gewerbe-Schule i Berlin, sarat 20 ProvinciatGewerbeschulen;. hvarförutanchvar större stad har en högre och kvar mindre en lägre Birgerschule, der undervisning meddelas äfven i Maåthematik och Naturvetenskäper. Sachsen — med hälften så stor befolkning som Sverige — har en högre Technisk Bildningsanstalt i Dresden och tre Provincial-Gewerbe-Schulen; samt utom söndagsskolor för van-!i lig undervisning, :40 dylika, der Technikens! grundveteniskaper meddelas; vidare 6 Bygg-! nadsskolor, 4 Fabriksskolor och en Mängd Spe-c cialskolor för särskilda slöjder. j Bäjern; med 30 procent större folkmängd än! s ( ef 8 OA ON HH AM Mja OM I ds IB BM SA nm ÖV MM MD AA PV SP rr RR Sverige, har vid Universiletet en Statsvetenskaptig Fakultet, som utgör den högsta teehniska undervisningsanstalten, 3 högre Techniska Instituter (under famn af: Polytechniska skolor), i: Mänchen, Augsburg och Närnbergs en oKreisLandwirthsschaftund Gewerbe-Schule i hvarioch en af de 8-kretshufvudstäderna; 10:större och 6 Mindre Gewerbeschulen och 2 högre: Landtbruksskölor ; . samt i Augsburg särskildt en Handwerks Feiertagssclhuler.. Baden, med en fjerdedel..så stor folkmängd som: Sverige, har en: Polytechnisk. Skola, som genom sin storlek och förträfflighet skulle göra heder åt hvarje land, och dessutom i hvarje stad en Högre Borgareskola, der, jemte vanliga läroämnen äfven undervisas i Naturhistoriag Fysik, Kemi, Linearritning. med -perspektivoch skuggritning, kopiering efter gipsaf: gjutningar, m. ms; oberäknadt åtskilliga Söndagsskolor för handtverkare, hvarest undervisas i Arithmetik och Geometri Bokföring och Vexellära, Frihandsteckninga Geometrisk ritning, Facktitning och Modellering. Hannover, med ungefär hälften så stor beli fölkning som Sverige, Harii hufvudstaden en!s af de förträffligaste Polytechniska Skolor och !o en större Håndweörksskola, samt 22 lägre! Ge-!ö werbeschulen i landsörterna:; Ä 1 T Österrike är den techniska undervisningen a! F.n OR