Aftonbladet – 11 februari 1852, sida 1

ktiga inverkan, som ensamhetsfängelset i allvänhet taget utöfvar på fångarnes moraliska örbättring, IT fångpredikantens vid cellfängelset i Wexjö apport förekommer för öfrigt den högst märtande uppgift, att en fånge, som biifit dömd till döden för ett mord och sju ån samt afrättad, in i sista stunden påstått ig -vara oskyldig till mordet, för hvilket han ick till döden, churuväl han sjelf ansäg sig enom sina öfriga brott hafva förtjent det åömda straffet och derföre ,nöjd och vunderifveno samt med sbeundransvärdt lugn och jälsstyrkas gick döden till mötes. Beträffande den af ensamhetsfängelset bearade tillökningen i sinnessjukdomar hos fånarne upplyses, att ehuruväl dessa sjukdomar rågavarande år bland fångar i allmänhet viat ett bekymmersamt stigande i antal, har et inom ceilfängelserna endast ökats med två all emot föregående året. Men om cellfängelserna skola göra allt det agn man deraf borde vänta, blir det angeläet att, såsom två af fångpredikanterne också nmärkt, förekomma de skadliga verkningar om sammanförandet af flera fångar ästadkomner vid transporter till och från häradshäkten ör ransakningarne vid häradsrätterna. Der ansakningarne hållas vid cellfängelserna undikes denna olägenhet, och det torde derföre ör framtiden blifva bäst, såsom äfven vid sita riksdag föreslogs, att ransåkningarne i all: nänhet, och si vidt det är verkställbart, hål: as vid cellfängelserna. Detta låter sig också emligen lätt göra på de örter, der parter och ittnen ej få för lång väg till de nya ransaktngsställena, såsom erfarenheten redan visat EX, vid Stockholms läns cellfängelse; men ä Somliga orter lärer denna reform svårligen ;enomföras, i anseende till de långa afstånden. Det vore ännu en utväg att bygga flera och J. fullt så stora cellfängelser som de hittills ppförda. Afstånden skulle derigenom komna att betydligt förminskas. I denna såsom andrä frågor får man emelertid . ej förbise lokala förhållanden, och om nan kunde intressera kommunala myndigheer att deltaga i uppsigten och kontrollen öfer cellfänge!sernå, behöfde de icke ställas å den större fot som det uteslutande berondet af. en centralstyrelse. gör nödvändig. Under år 1850 förökades cellfängelsernas fital endast med de vid årets början till besagnande färdiga mindre Kronocellfängelserna ör Stockholms stad; ett å Långholmen för nankön och ett annat å Norrmalm för qvinkön. Förutvarande cellfängelser äro: i Stockolm för Stockholms län, i Christianstad, Linjöping, Gefle, Carlstad, Fahlun; Wexjö och Mariestad, af hvilka de tfe första blefvo färliga i slutet af år: 1846; de i Gefle och Carltad. 1847 och de tre andra 1848: Sedernera ha nya cellfängelser blifvit år 1851 fullordade i Wenersborg och Carlskrona, och let som är under byggnad i Calmar lärer bli färligt innevarande är, hvilket väl äfven inträfar med Stockholms stads nya cellfängelse för ansakningsfångar. ; I följd af det minskade fångantalet ha utgifterna för fångvården äfven minskats. De itgjorde 966,792: 14. 11. bko för år 1847, 300,774: 16. 6. år 1848, 885,210: 18. 8, ir 1849 samt 789,625: 30. 6. är 1850. . Härvid kunna vi ej annat än anmärka det besynterliga förhållandet, att utgifterna för år 1849 ro större än både de för åren 1848 och 1850, ehuru fångantalet förstnämnde år val betydligt mindre än -1848 och äfven någo mindre än 1850; Förändringar i priser på efnadsmedlen verka naturligtvis skiljaktighe utgiftssumman, men skillnaden synes os: här vara större, än att den af sådan grund kar förklaras. s ; : Det vore. emedlertid högst önskvärdt, at brottets budget kunde årligen nedgå, så at staten, minskande de stora utgiftssummorn: för. vården af. personer, som förbrutit sig emot samhällets lagar, kunde i stället mec en dylik-besparing .öka sina omkostnader fö det uppyexande. slägtets. allmänna införande på arbetets,.. upp!ysningens -och sedligheten: ana, Det är alltför påkostande att se, det utvä gar eller god vilja saknaats, att förekomma så. dana missförhållanden som den i hufvudsta den uppvexande. generationen af s. k. hamn busar, hvilka af sina föräldrar lemnade åt si sjelfva, förr eller sednare samtligen falla fång vårdsutgifterna still last, under det man ä ovilkorligen nödsäkad att anskaffa de störst summor för vårdandet af-de mognade brotts lingarne. För den allmänna omtankan. är de visserligen. rent -af omöjligt att ersätta all hvad .som brister hos den enskilte eller famil jen i afseende på det -yngre slägtets uppfo stran; men samhället sörjer för sitt eget bä sta, då det i berörde hänseende gör allt hvac det förmårs SE —ALA Reg. har anvisat en summa af: 22,764 rdr bk att utgå af 5:te hufvudtitelns anslag till exercis me flottans bemanning, för att dermed betäcka den brist varmed kostnaden för de ären 1849 och 1850 verk ställda. expeditioner med korvetterna Lagerbjelke oc Najaden öfverstigit tillgångarne. — Från samma an slag hafva ersättningsbelöpp blifvit: anvisade-med 70 rår för en brist vid exneditionen från härvarande statio