Aftonbladet – 7 februari 1852, sida 3

ena af hvilka finnas en mängd spislaf, hvarest den del af arbetsfolket som medhar sin föda för dagen kokar sin mat. Det andra rummet tjenar till matsal och är för detta ändamäl försedt med bord och bänkar ; och efter arbetstimmarne begagnas denna matsal dessutom till samlingsrum för arbetarne, äfvensom af åen rätt väl öfvade musikförening, som dessa inom sig hafva bildat. Bäda dessa rum upplysas af gas, liksom sjelfva verkstäderna. Af verkstäderna sysselsätter den för tvinning största antalet barn, och innehåller icke mindre än 70,000 spindlar i ett enda luftrikt och med ventiler välförsedt rum. Arbetarne hafva inrättat ett matförrädsmagasin, med serskilda afdelningar för olika födoämnen samt en ugn, hvarest bakas 150 jimpebullar dagligen. En synnerlig omsorg användes för födoämnenas godhet och bibehållande, och inköpspriset, ehuru man naturligtvis söker få det så billigt som öjligt, beräknas dock uttryckligen med hänsigt till varornas triskhet och goda beskaffenhet och dessa tagas alltid från de bästa platser. Magasinet skötes af en kommittå brand arbetarne, och alla lever.nser äro uppgjorde till zetalning på bestämd dag. Säsom ofvan är nämndt, bo omkring 300 af arbetarne i en näraliggande by, .bestäende af små stenbyggnader, som i förening med en liten trädgärdstäppa hyras för 2 å 3 d. per vecka. Vid öfre ändan af denna by reser sig en stor byggnad, hvärs nedra väning innehäller rum för smäbarns-, goss-, flickoch söndagsskola, och hvars öfre våning otgör ett enda stort läsningsrum, som rymmer 2 å 3000 personer. Detta rum är platsen för arbetarnes teunioner, hvari egarne ofta deltaga. Det är försedt med chartor, glober, en luftpump och en mängd andra apparater. Detta rum upplätes dessutom till föveläsare och förevisare af lärorika experimenter, och få sädane alltid rummet gratis upplyst, hvarföre sädane föreläsare vanligen finna sig fullt betalte med 3 d. i veckan af hvarje arbetare. Den nyssomtalte byggnaden, som kostar 4000 pund, innehåller dessutom ett bibliotheksoch tidningsrum,försedt med böcker af undervisande karakter, med tidningar och de bästa journaler. Yaliwell eller Holywell, hvilket för sitt ensliga läge vid Moors endast varit utmärkt för en välgörande mideralkälla, bar först byligen blifvit den kärnpunkt för industrier sem det nu utgör. Spinneriet byggdes if hr Bazley; tvinneriet har sedermera blifvit tillagdt ch anses nu vara den största af alla industriella anläggningar i norden. Hr Bazley är känd säsom kunglig kommissionär för Manchester; och säsöm Cobdens edbjelpare i Anti-Corn-Law-associationen har han fått mottaga mängen artighet af Robert Peel; men tör att öfvertyga sig om visheten, ädelheten och filäntropismen i den inrättning vi här beskrifvit, beböfver man ej vara bekant med hr Bazleys och hans kompagnon Gardiers allmänna anseende, man kän derom tillräckligen öfvertygas genom att blott en enda dag besöka Dean Mills. Gemensämheten i alla intressen mellån egarne och arbetarne yisar sig ständigt i välviljan och uppmärksamheten hos 18 förre på sina underhafvandes :1la bäde materiella och andeliga behof, äfvensom i belåtenheten, ordningen och arbetsifvern hös de sistnämnde, hvilka bär på allt sätt förahledas att inskränka sina nöjen och sina uppfriskaingsstunder inom de sedliga gränser, med hvilkas öfverskridande bhvilån ej vicare lifvar , utan förstörer hågen för arbete och ordning. Helt och hället skiljd från alla yttre förförelser och med ett läge, hvars helsosamhet tydligen visar sig i arbetarnes äfvensom bårnens raska, friska utseende och i den allmänna glädtigbeten efter arbetstidens slut, är denna inrättning en verkliggörelse af allt det vackraste som filantropien kan uttänka. j— STRID OM KOMMINISTERN I liSBO. Från äläre tider var brukligt att komministrarne i Tlisbo församling uti Helsingland bodde imodersocknen Rogstå, hvarmed dock Ilsbo sockenmän icke Jära varit särdeles belåtna. Denna missbelätenhet tilltog allt mer, och tvister emellan försämlingarne uppstodo rätt ofta i afseende på komministern, hvilken Tisbo sockenmän ville bafva öfverflyttad till: sin församling. Saken tyckes icke mycket hafva väckt höga vederbörandes uppmärksamhet, hvarföre Ilsbo sockenmän beslöto att med handkraft taga hvad de icke genom framställda önskningar kunnat vinna. En uppmaning afgiök säledes till Rogstaboerne att möta Ilsbo sockenmän pä Sanna hed:i Tuna socken. Uppmaninsen hörsammades. Skarorna möttes på utsatt dag i början af år 1735. Stridsropet höjdes och bandgemänget börjades. Svetten lackade af gub-arnes bistra ansigten; men snart hördes segerropet från Ilsbomännens sida, och i triumf fördes dävarande komministern Martin Granlund till Ilsbo, hvarest komministrarne alltsedan varit bosatte. (Sockenbibliothek.) — Vincent Priessnitz. Den för kort tid aflidne grundläggaren af kallvattens-kurs-methoden var en sträng despot, icke allenast mot sin badbetjening utan äfven mot sina kurgäster.. När en badtjenare under de kalla Oktobernätterna öppnade fönstren i sjukrummet eller trots kölden fråntog patienterna alla deras yllekläder, gaf han ingen annan förklaring än denna: det mäste ske, han har befallt det. Den som icke ville underkasta sig blef bortvisad. En badgäst, som vanvärdade kuren och ville förmå badtjenaren att bevilja honom svettkuren, lätt Priessnitz tillsäga, att han icke ville hafva skammen att ej blifva ätlydd. Gästen mäste afresa. Tvenne fruntimmer vägade en gäng en halfhög klagan deröfver, att de finge ätnöja sig med litet segt. oxkött, under det betjeningen fick buljong. Priessnitz lät säga dem un för alltid, och de missnöjde fingo resa sina ärde. — ÖRNEN, såsom maktens symbol; är icke, enligt hvad stundom uppgifres, af romerskt ursprung. Redan i den aflägsnaste-forntid har örnen varit en bland den gudomliga eller menskliga allmaktens attributer. Xenopbon beskrifver de persiska konungarnes spira på följande sätt: En läng staf, på hvars spets satt en örn med utbredda vingar. Om man fär tro Aristophanes; var Agamemnons, liksom Menelai, spira försedd med en örn. Hos romarne var Romuli varginnå. länge den: romerska maktens symbol. En författare berättar, att Etruskerna erbjödo Tarquinius d. ä. en spira, på hvars.spets en örn utbredde sina vingar; De honom efterträdande komtingarne valde äfvenj Jupiters. fägel; men det var först med kejsaretiteln som Cesarerna-definitift antogs örnen såsom den högsta maktens symbol. .— Örnen blef derefter de romerska armöernas standar. Man bar den på spetsen af en staf; men.i olika ställningar och med olika attributer, för att åtskilja Iegionerna från hvarandra. Örnen . var: vanligen af silfver eller förgyld. 1820 upptäckte man i ett litet tyskt grefskap; bland riiaema efter romerska föstningsverk, en sådan örn: af förgyld brons, vägande ätta skälpund. — Wiererbofvet I eger: -n märkvärdig came. af oskattbartvärde, och som föreställer på ena sidan kejsar Augusti byst och , på den andra en örn, hällande i klörna en palmqvist och en eklöfskrona. — Preussen; Österrike, Ryssland och Frankrike hafva till syribol: örnen, än med ett, än med tvenne hufvudem: Äfven Polen hade till symbol en -hvit örn. — Som -bekant är, har den i dessa dagar åter blifvit införd på dewfranska fanorna. — Tunneln under Themsen kommer att blifva dekorerad med en serie af trettioätta mälningar jal fresco, utförda af de mest utmärkta engelska artister. -Säsom: föremål för hämnde: målningar omnämnas : .Concorde-platsen i Paris, det lutande tornet i Pisa, Wilhelmsön i Schweiz, golfen vid Neapel, utsigten af Konstantinopel, af Quebec; det sä kallade Walhalla nära Mänchen, Gibraltar, Suez, Madras, Calcutta, Marano, Genua med flere. — Hr Barnum har såsom kändt är engagerat Lola Montez, på tolf månader för 380,000 a Under denna tid skola Nordamerikas Förenta stater, Canåda och Kalifornien genomdansas, och sedan kontraktet lupit till ända Vill Lola besöka vestindiska öarna och södra Amerika och derefter öfver China och Ostindien återvända till Europa. Hon blir den