skapade jorden med allt hvad deruppå är; och sade åt menniskorna: Uppfyller jorden och råder öfver henne och allt hvad hon bär, öfver fiskarne i hafvet och fåglarne under himmelen, och alla djur som kräla på jorden, och allehanda örter och träd I Emellan denna begynnelse, i tidens början, och emellan denna tidsstund flera tusen år sednare, i detta år, som vi kalla 18531, och dess så kallade verldsmarknad (Worlds Fair) var en olikhet och en — likhet. Ty då, i begynnelsen, det första verldsåret, året N:o 1, gafs kapitalet att handla med, kapitalet som: skulle förvaltas af menniskorna. Och nu, 1851, hade bud utgått: genom en Herrens förvaltare, och kallelse till alla folk på jorden att komma och uppvisa hvad de hade gjort med kapitalet som de fingo i beoynnelsens Det skulle komma hvar med sin a sitt pund och visa huru de hade brukat ems.; De skulle komma och församlas på en ö i verldshafvet,; der en ung drottning var herrskarinna; de skulle församlas i-ett stort palats der, bygdt för dem, genomskinligt, öppet för alla ljusets strålar; ett palats af klart glas, upprest i en trädgård. Här skulle folken från alla jordens ändar mötas i broderlig krets, lära känna hvarandras seder och slöjder, konst och skicklighet. Här skulle deras alster beskådas, deras snille och konst jemföras och bedömas. Här skulle menniskomedvetandet i denna riktning taga fatt på sig sjelf och pröfva sitt verk och säga: Se! så långt äro vi komna hitintills ! -Och derefter skulle ett nytt lopp begynnas, med ny ingifvelse,j högrejinsigter, Detta skulle blifva en ny begynnelse. Så var afsigten; och så utgick kallelsen till folken från den ädle furste, som kändejsig kallad att stå i spetsen för det stora företaget.