Aftonbladet – 3 februari 1852, sida 2

utt tillövidare öfvertaga inrikesministerportföl-lae en för konungariket Danmark. er Derefter upplästes den kongl. kungörelse, om monarkiens ordnande, som närmare förfö slarar dessa utnämningar. Denna kungörelse, som är ganska vidlyftig, nnehåller ett fullständigt proklamerande af helstaten. Der förklaras, att regeringen ickelvi irnar bygga på det s. k. notabelprojektet, utan upprätta en gemensam bestyrelse af monarsiens gemensamma angelägenheter genom gemensamma autoriteter och genom en helstatsförfattning, till hvars införande regeringen så til snart som möjligt skall taga nödiga mått ochlq, steg. Utrikesministern, krigsministern, marin-l,, ministern och finansministern skola handhafva monarkiens gemensamma angelägenheter och tillsammans med ministrarne för Holstein och Slesvig utgöra helstatsministeren. Deremot ärolle trenne ministrar, hvilkas verksamhet endastbl sträcker sig till konungariket Danmark, neral.lfo justitieministern, inrikesministern och kultusministern. bi Hertigdömenas inre angelägenheter skolaloc handhafvas af ministrarne för Slesvig och förld Holstein-Lauenburg, hvarvid åtskilliga saker,p: ;om hädanefter skola anses gemensamma, såsom universitetet i Kiel, ridderskapet m. m., skola l; behandlas collegialt af ministern för Slesvig : och ministern för Holstein-Lauenburg. Allal, ministrarne skola hafva sätei Köpenhamn och utgöra tillsammans geheime-statsrådet. Ministern för Slesvig och ministern för Ho!stein-Lauenburg äro konungen ensamt ansvariga för deras embetsförvaltning. De öfriga danska ministrarnes ansvarighet för den danska riksdagen är inskränkt till den del af deras embetsverksamhet, som angår konungariket Danmark. Provincialständerna i de båda hertigdömena skola sammankallas efter den gamla aristo-J kratiska vallagen, som lägger all makti Slesvig uti Tyskarnes händer, och dem skall föreläggas förslag till en vidare utveckling åf provincialständerinstitutionen. TJullinien vid Eidern skall upphäfvas och ett gemensamt tullsystem för monarkien åvägabringas. I afseende på amnesti skola närmare bestämmelser med det första gifvas. Samma meddelanden lemnades samma dag i landsthinget af grefve Sponneck. I folkethinget anmäldes påföljande dag tvenne interpellationer: i af Krieger: när ärnar regeringen framlägga för thinget de akter och öfriga upplysningar, hvari den söker rättfärdigandet af det i går skedda meddelandet.s af Monrad: närnar ministeren på denna lagtima riksdag förelägga riksdagen utkast till de lagar, som den anser nödiga på grund af det tilltänkta ordnandet af monarkiens förbållanden. I landsthinget skulle H. P. Hansen göra en interpellation i samma riktning. Landsthingets ledamöter uppvaktade på aftonen den 28 den afgångne premierministern grefve A. W. Moltke. Ordföranden tackade honom i ett tal för det danska sinnelag, det förtroende till danska folket och den trofasta kärlek till folkets frihet han såsom minister visat. Den nya ministeren hade dag för dag uppskjutit att meddela riksdagen sin tillvaro, till dess den aldra sista paragrafen af budgeten var voterad. Den behöfde emellertid alls icke frukta att den danska riksdagen skulle be-l lgagna sin skattebevillningsrätt, till att aflägsna en minister, till hvilken den icke har något förtroende. Med äkta dansk godmodighet beviljade den dagen före det officiella meddelandet bortemot 18 millioner rbdr för det kommande finansåret åt x-ministeren. FRANKRIKE. I de i dag ingångna tidningar finna vi nu lin extenso de dekreter, hvarigenom de med förra posten på telegrafisk väg omförmälda förändringarne såväl i ministerens organisation som. personal, samt de orleanska egendomarnes försäljning blifvit anbefallde. Dessa dekreter äro följande: Louis Napoleon, republikens president, dekreterar: En statsminister tillsättes, hvilken det åligger att Thandhafva: Regeringens förhållanden till senaten, lagstiftande I församlingen och statsrädet; presidentens korrespondens med de särskilda ministererna; kontrasignerandet af dekreter om ministerutnämningar, utnämningar af senatens och lagstiftande församlingens presidenter samt senatorer och statsråder, äfvensom af de dekreter, som bestämma de dotationer, som kunna senaItorerna tilläggas; kontrasignerandet af de dekreter, Isom af presidenten utfärdas på grund af de honom i lenlighet med art. 24, 28, 31, 46 och 54 af konstitutionen tillkommande rättigheter, samt af sådana dekreter, som röra ämnen, som icke specielt tillhöra nägot ministerielt departement; uppsättandet och förTvarandet af ministerrädets protokoller; uteslutande ledning af den officiella delen af Moniteuren ; styrelIsen öfver nationalpalatserna och nationalmanufaktulrerna. Tuilerie-palatset den 22 Jan, 1852. i Louis Napoleon.n Följer så ett dekret, som utnämner förre ; handelsministern Casabianca till statsminister. IDetta dekret är redan kontrasigneradt af den nya ministern sjelf. Louis Napoleon, republikens president, dekreterar: Art. 1. En minister, under namn af minister för den allmänna polisen, upprättas. å Art. 2. Polisministern har följande attributioner: Verkställandet af de lagar, som röra den allmänna polisen, samt republikens inre lugn och sökerhet; ledningen af nationalzardets, republikanska gardets och gendarmeriets tjenstgöring i alla de fall som angå det Jallmänna lugnets upprätthällande; uppsigten öfver tidtlningar, teaterpjeser och alla slags publikationer; po Mlisen i tängelser af alla slag; befälet öfver polisprefekterna i Paris och departementerna; handhafvandet af den kommerciella, sanitära och industriella polisen; lundertryckandet af tiggeri och lösdrifveri. Art. 3. Polisministeren står i korrespondens :med -lalla konstituerade myndigheter i hvad som rörer republikens säkerhet. Art. 4. Ett framtida dekret skall reglera den nya ministerens centralorganisation och dess aktiva verksamhet. Art. 5. Ministrarne uppdragas verkställigheten af detta dekret, hvar och en i hvad honom rörer. Tuilerie-palatset den 22 Jan. 1852. Louis Napoleon.n Härefter följer andra dekreter, genom hvilka Hr Maupas, polisprefekt i Seinedepartementet, utnämnes till polisminister; Hr Abbatucci, medlem af kassationsdomstolen, utva -. FJ RT RR ER ee orga 4 vv 0 MM vå m— or