Aftonbladet – 2 februari 1852, sida 3

så låtom oss ett ögonblick oem oss vid en liten jemförelse af dessa båda arbeten! Victor Hugos Angelo är ett arbete, som med åtskilliga fel, hvilka det icke här vore stället att vidare ådagalägga, dock otvifvelaktigt har stora dramatiska förtjenster. Handlingen är ifrån början till slut sammanhängande, hvarje länk af händelsernas kedja på! ett naturligt sätt ingripande i den andra, karaktererna menskligt sanna och begripliga medi afseende på de omständigheter och bevekelsegrunder, som bestämma deras handlingssätt,. den tragiska utvecklingen motiverad och följdriktig. Om hr Rossi verkligen hade bearbetat denna dram till en libretto, så kunde deraf möjligen hafva blifvit en icke förkastlig operatext, och arbetet, betraktadt ur denna synpunkt, hade åtminstone icke behöft vara sämre än texterna till så många andra operor, hvartill ämnena blifvit hemtade ur berömda tragedier eller komedier, såsom t. cx. Oihello och I Montecchi e Capuleti efter Shakespeare, Figaros Bröllop och Barberaren i Sevilla efter Beaumarchais m. fl. Men sådant är här all-; deles icke faljet. Det kan väl måhända vid första anblicken synas temmeligen likgiltigt, om händelsen förlägges till. Padua eller till Syracusa, om till sextonde eller till fjortonde århundradet, om tyrannen heter Angelo: eller Manfred, hans maka Catarina eller Bianca, älskaren Rodolfo eller Viscardo, rivalen Tisbe eller Elaisa, o. 5. Vv. Den nattliga trädgårdsfesten, svartsju-j kan, förräderiet, brefvet som lägges på bordet, batkongen der älskaren gömmer sig och bvarifrån han sjunger den kända sången, den afbrutna kärleksscenen, ljuset som närmar sig, den Nåtsade sömnen, den oförmodade upptäckten af välgörarinnan i rivalen, uppoffringen, giftet och sömndrycken, svepningen, al-: koven, dolken, mordet och uppständelsen, alit detta och mycket mera står ju i alla fall gvar! Och att man får höra, huru Elaisa bar Bianca att tacka för sin faders Nif,i stället för att Tisbe hade Catarina att tacka för sin moders, att. Tisbes -krusifix bifvit utbytt emot Klaisas helgonbild, skådespelerskan emot en fräummande damv, gitarren mot en harpa, giftbägaren mot eu flaska m. m. dylikt, allt detta utgör väl inga sådana förändringar, som rubba let väsentliga af handlingen? Dessutom får