Aftonbladet – 31 januari 1852, sida 2

förorsakat särdeles märkliga skiljaktigheter i svenska tullkamrarnes och vederbörande norska regerings-departementets anteckningår öfver varuförsändningarne rikena emellan. Sälundasfinner man uti de af norska inrikes-departementet upprättade tabeller för är 1850, att 15,962 skälp.,kaffe importerades från Norge till Sverige och att 159,977 skälp. smör impörterades från Sverige till Norge, hvaremot de svenska tullsammandragen förmäla att nämnda kaffe-import endast utgjorde 3799 skälp., hvaremot blott 4lisp. smör exporterades till Norge. Värdet af införseln eller för sävida sjöfartsförsändningen beträffar år 1849 utgjorde 3,463,000 rdr, beräknas för år 1860 till 2,317,000 rdr, nemligen för 670,000 rdr med svenska och för 1,626,000 med 430 norska fartyg. Återstoden har blifvit landvägen införd. Utförseln, som år 1849 upptog 1,484,000 rdr, är för är. 1850 beräknad till 778,000 rdr;! hvaraf för 287,000 rdr med svenska och för 329,060rdr med 169 norska fartyg, samt för 162,000 rdr landvägen. Härvid märkes att införseln af saltad Sill, som år 1849 steg till 257,053, nedgick år -1850 till 180,898 tunnor, hufvudsakligen till följd af ett mindre ymnizt fiske och hvarigenom de högt uppdrifna priserna under förl. vinter framkallades; de noterades nemligen dä här i Stockholm ända till 22—23rdr pr tunva lästetals, hvaremot de i närvarande stund ej hålla sig öfver 15—15!), rdr. Af Sej var tillförseln proportionsvis ändå mindre och utgjorde endast 147,276 dlispund, hvaremot densamma i föregående år pr medium öfversteg 200,000 lispund. Härtill får dock orsaken till en ej ringa del sökas i den utvidgning, som under se;dnare åren egt rum i värt inhemska strömmingsfiske och den förbättring som konserverandet af fårigsten vunnit. I afseende ä Sverges varuutförsel till Norge, upplyses att exporten af spannmäl som är 1847 uppgick till 101,967 tunnor, mesta delen korn och räg, och troligen då blifvit vida betydligare samt för vära landtmän mera lönande, derest ej det bedröfligt ryktbara exportförbudet då mellankommit, utgjorde år 1848 147,112 tunnor, 1849 137,440 t:r, men nedgick är 1850 till 51,479 t:r till större delen korn och hafra. Af raffineradt Socker hvaraf utförseln år 1845 hade stigit till 520,811 skälpund, men 1847 minskades till 248,926 skålpund, anmäldes är 1848 ingen export, men päföljande är 1849 försändes till Norge 10,310 skälpund och under 1850 hafva inälles 116,842 skålpund blifvi: dit expedierade under förpassning. Numera och sedan det Fredrikshallska raffinaderiet efter flera ärs hvila ånyo kommit i användande i kolossal skala, torde nägon utförsel till Norge af svenskt raffineradt socker ej komma i fråga, hvaremot det ej är osannolikt att ätskilligt at den norska. tillverkningen skall i angränsande svenska landsorter finna afsättning. under skyddet af den tullfrihet hvarmed vissa qvantiteter kunna landvägen försändas: Jernutförseln. sjöledes saknar i allmänhet all ananmärkningsvärd betydenhet och endast af kanoner och kulor utfördes efter beställning för norska törs svarsverket cirka 1,355 skeppund, hvilken export efter nägra ärs afbrott äterbörjade är 1848 med 166: skeppund och utgjorde är 1849 181 skeppund. Dernäst märkes en försändning af machiner och redskap: till värde af 30,067 rdr bko emot 3,100 rdr år 1849: och 36,044 rdr är 1848, och för öfrigt förtjenar endast att nämnas en export af 4,131 tunnor tjära, af hvilken artikel utförseln utgjorde 5,155 t:r är 1849 och 3,616 t:r år 1848. I afseende å skeppsfarten upplyses, att antalet af svenska fartyg, som år 1850 anländt till Norge såväl frän svenska som utiändska hamnar utgjorde 443 om tillsammans 12,005 lästers drägtighet; hvilket visar ett aftagande mot flera föregående är; deremot har föga förändring förmärkts beträftande från Norge med last till Sverige eller utrikes orter återvändande svenska fartyg, hvilka är 1850 räknades till 359 om 9600. lästers drägtighet; är 1849, 382 om 10,200 läster,; och 1848, 366 om 9300 läster.