Aftonbladet – 30 januari 1852, sida 3

ätalet befriad; dock skulle saken underställas kongl. hofrättens vidare pröfning. — Undersökningen angående explosionen ä Lo-udden fortsattes i dag, men inga vidare upplysningar vunnos, hvarken om sjelfva olyckshändelsens uppkomst, eller om hvem det andra päträffade liket i lifstider varit. — I medlet af November månad sistl. år föröfvades, säsom förut blifvit omnåmndt, en djerf inbrottsstöld å hr direktören F. Delands egendom Ahludden invid Sigtuna stad, då en mängd silfverpjeser tillgrepos. Det har nu lyckats. att komma innehafvaren a! tjufgodset på spären, som är f. d. pigan Clara Törnqvist hvilken för 2:ne är sedan varit i tjenst hos hr Deland, och den 30 November sistl. är trädde i äktenskap med redan några veckor efter brölloppet aflidne kopparslagaregesällen Johansson. Upptäckten hade föranledts deraf, att Törnqvist hos guldsmeden Fernlund härstädes försält en större silfverkanna, som utgjorde en del af det stulna: Sedän till hr F:s kunskap kommit att den af honom inköpta kannan var stulen, lemnade han hr D. derom underrättelse, och genom beskrifning ä qvinnans utseende lyckades det hr Deland att i Sigtuna få reda på Törnqvist. Vid uti Sigtuna anställd visitation hos Törnqvist, eller rättare sagdt enkan Johansson, anträffades er mängd säväl här i Stockholm som Sigtuna hos guldsmeder inköpta guldoch silfverpjeser, och om hvilkas ätkomst T. inställd till förhör vid Sigtuna rädhusrätt, uppgaf att hon nägra dagar eiter stöldens föröfvande besökt Stockholm, då hon haft den lycsan att träffa ett förnämt fruntimmer som under förklaring att hon anade sig vara hennes moder, lemoat T. en betydlig penningesumma för uppköp af diverse förnödenheter till det tillernade brölloppet. Det förmodas emellertid att T. hos ätskillige guldsmeder här i staden utbytt de stulna pjeserne. Vid i dag uti poliskammaren hället förhör berättade jernbärarehustrun Lindbom; boende i Bredgränden, att T. på tillstyrkan af en hennes bekanta fått husrum hos henne i två nätter. Hustru L. lemnade upplysningar, som icke i dag böra refereras, emedan mälet om mändag förekommer vid rädhusrätten i Sigtuna, dit flere per soner härifrån äro inkallade. Emellertid förklarade hr polismästaren att dessa upplysningar voro sä gra verande för Törnqvist att hon kunde i häkte inmanas. — Dagens rapport från veterinärinrättningen innehäller, att i gär 2:ne sjuka hundar derstädes blifvi atlemnade. — Till gärdagens referat angäende ransakninger med drängen Larsson, tilltalad för stöld af 2:ne hästar, får göras den rättelse, att den sednare häster icke blef stulen vid Werka qvarnar, utan utur vaktmästaren Hofgrens stall i Upsala, hvaremot L. änyc greps vid förstnämnde ställe. Upsala d. 27 Jan. En series brott af mest upprörande beskaftenhet är anhängiggjord vid Tierps häradsrätt. En backstugusittarehustru på Yttre ägor i Tierps socken, i hemorten allmänt känd under namnet Hedsunda Stina, en medelälders menniska sitter å h. v: länsfängelse häktad för mängärig medverkan till fosters fördrifvande samt annat dylikt kuckel. En tjensteflicka EH. från Söderfors bruk här erkänt att Stina varit henne behjelplig med 2:ne fosters fördrifvande; häktad derför att hon ej kunde nöjaktigt göra reda för sitt första barns öde, — dess döda kropp skall hafva återfunnits i en brunn — hade flickan E. ä härvarande länsfängelse äter blifvit hafvande, men med Hedesunda-Stinas tillhjelp atbördat sig äfven detta andra foster. Stina skall för detta äindamäl hafva begagnat en dryck, hvilken härstädes blifvit vederbörligen undersökt. I hvilken vidd Stina bedrifvit denna gräsliga praktik kan bedömmas deraf, att hon i sitt förvar egde en stor mängd pantsaker, lemnade af dem, hon varit behjelplig, samt att hon lät betala sig efter bestämd, länge i orten känd, taxa, som, bland annat, för önskningsbarns, erhållande utgjorde en half tunna säd. Hon dref nämlizen äfven kuckel och bedrägeri med föregifvandet, att hon besatt kännedom och medlen att vinna dylik önskan, och många menlösa äkta par lära hafva anlitat henne. Undersökning om alla dessa gräsliga brott, hvilka Stina i mänga år bedrifvit, skulle den 15 sistl. Jan. hällas inför Tierps häradsrätt, men tinget blef då i anseende till domhafvandens sjukdom tills vidare uppskjutet.