Aftonbladet – 26 januari 1852, sida 4

ill den välgörande menskligheten vågar i djupaste ödmjukhet en lidande, fattig moder, med ett litet S:årigt barn, vända sig, med hopp och bön om förbarmande. Jag har i min stora och sanna nöd fått utblotta mig på allt af det lilla obetydliga jag egt, och nu utan allt är nöden stor och känslan af det dagliga behofvet bitter. Ömma välgörande mensklighet, skänken den ringaste skärf och himlen skall derför belöna eder. Min adress är A: 9 Stakens gränd, till höger inpå gården.