Aftonbladet – 26 januari 1852, sida 2

yckligt blitvit hämmad. En resande från Stockholm jar neml. från nämnda stad medfört en smittad hund, g len der blifvit bortskänkt till en resenärens vän härlk staden, och detta hundkreatur lärer sedan i slagsnäl med en annan hund ytterligare transporterat smitan, men sedan dessa båda hundkreatur genast blifrit dödade, har man ej vidare förmärkt något spär ff den farliga sjukdomen, och vi hoppas, sedan man wu blifvit uppmärksam på vädan af dylika från Stocknolm utgångna presenter, all fara för framtiden skall rara undanröjd.n — Vi meddela ur Werml. Korresp. följande ; om Carlstads läns lasarett och fattigprocentensc, disponerande för detsamma: D Under är 1851 hafva 659 personer blifvit vårdade 8 på Carlstads läns lasarett och kurhus; deraf på lasarettet 386, af hvilka 333 utskrefvos, 14 afledo och 39 qvarlågo vid ärets slut, samt på kurhuset 263, af f Når 214 utgingo, 10 dogo och 39 voro qvarlig-q gande. i Under de 10 är länets nya sjukvårdsinrättning va) rit öppnad, eller frän Aug. 1842, hafva 2,759 personer varit värdade på Jasarettet och 2,285 på kurhuo set, eller i årligt medeltal för förra afdelningen 275 och för den sednare 228. Under det föregäende de-l1v cenniet, eller från och med 1832 till och med 1841, emottogos på lasarettet 640 sjuke,på kurhuset 2,297,r eller på förra afdelningen ärligen 64 och på den sed-f nare 229. Går man ytterligare tillbaka ett tiotal af är, räknadt från 1827, visar sig för lasarettet ett ärligt medeltal af något öfver 15 sjuke. t Det är från 1830, dä K. M:t behagade anslå fat-Iw tigprocenten inom länet till understöd för lasarettet,l som provinsen egentligen kan anses hafva haft enl. sjukvärdsanstalt för andra än veneriska sjuka. Fat l. tigprocenten blef vid början at sjuttonhundratalet,! eller för öfver 120 är sedan, lemnad till Serafimerordensgillets disposition, mot skyldighet för sammal: gille att i Carlstad låta inrätta och underhälla ett; hospital, hvarest provinsens sinnessjuke kunde erhällaj; värd, och, i händelse af fortfarande sinnesrubbning, ; inlösas för lifstid mot en afgift, som under de sednare 30 ären utgjort det ringa beloppet af 33!, rdr bko. Sedan gillet, för att tillvägabringa en bättre hospitaisvärd, beslutat inrättandet af större hospitaler, blef Carlstads indraget, och de på lifstid inlöste sinnaessjuke förflyttade till det nya hospitalet i Wadstena. Gillet, som ej uppsade sin förbindelse att emottaga och värda provinsens sinnessjuke, behagade då, med afseende på länslasarettets medellösa belägenhet, hos K. M:t utverka tillständ att lemna fattigprocenten till länslasarettets understöd. Ej blott under den tid hospitalet underhölls i Carlstad, utan äfven dess för-i. flyttning till Wadstena och fattigprocentens ingäende till lasarettet, har gillet varit besväradt af fiere egen-! nyttiga försök att äterbringa denna procent till fattigkassorna. Man lemnade utan afseende, att de sinnessjuke erhöllo värd för en ringa afgift och de fat-: tige kostnadsfri sjukvärd på lasarettet, vid inträffande l. svårare sjukdom. Slutligen har K. M:t förordnat, att fattigprocenten må från och med är 1851 ingå till fattigkassorna, i den händelse församlingarne så skulle önska. Vid en inför K. Befallningshafvande hällen sammankomst vid början af sistl. är tordrade circa en tredjedel af länets socknar fattigprocenten äter. Denna tredjedel har likväl sedan nedgätt till ett ringa antal; men då fattigprocenten utgjort lasarettets enda bestämda inkomst, som ärligen utgätt till fattige sjukes underhåll, var denna minskning af tillgängarne ej förenlig med lasarettets beständ. Lasaretts-styrelsen har derföre sett sig tvungen att afstå från den erbjudna delen af denna procent och fordra ersättning af kommunerne för de fattige, som erhålla sjukvård. För flere af provinsens socknar, hvarest stor fattigdom räder, blir detta högst betänkligt. — Oaktadt vi redan i korthet antydt vår uppfattning af den nya franska konstitutionen, torde det dock ej vara utan intresse för våra läsare att se huru den bedömes af tidningar, som betrakta sakerna från en annan synpunkt än vi. Vi meddela derföre här nedan den resumåe af nämnde statshandling som lemnas af belgiska tidningen Independance Belge och hvilken är anmärkningsvärd äfven derför att den öfverensstämmer med vår egen officiella tidnings åsigter om saken. Med undantag af ett par af oss med kursiv stil utI märkta ställen finner man nemligen uti bådas ledande uppsats den ordagrannaste öfverensstämmelse. Independance yttrar om konstitutionen: Den öfverlåter åt presidenten på tio år alla de lattributer, som i monarkien utgöra kunglighetens I makt, säsom öfverbefälet till lands och sjös, traktaträttigheten, utnämningsrätten o. s. v. Lydnadsed ät konstitutionen och trohetsed åt presidenten, aflagd af Jalla publika tjenstemän utan åtskilnad. Ständig rättighet ä hans sida att appellera till folket. Lagstiftnings-initiativet hans allena. Senat af 80 3 150 oafTsättliga ledamöter, som doteras efter presidentens godtfinnande. Lagstiftande corps af omkring 260 1edamöter, utan traktamente eller skadeständ, valda Igenom allmän rösträtt, utan alla vilkor, af census eller bostad, för valbarheten. Statsråd af 50 leda-I möter, hvardera med 25,000 francs ärlig lön. Kamlrarnes session tre månader lång. Dör presidenten, Vlregerar senaten med ministrarne, till dess nationen -jutnämnt annan chef. Presidenten har rättighet att, -Igenom ett hemligt dokument, anvisa den man, som -Ihan anser mest förtjent att af nationen väljas. Sädana äro grunddragen af den nya statsförfattning, enligt hvilken Frankrike nu skall styras. De tläro enliga med grunddragen i det plebiscite, ät hvil-Iket nationen genom sin votering gifvit bifall, Detta -lär allt hvad man tills vidare kan säga. En konsti;Itution är hvarken absolut god eller absolut dålig; den är det ena eller det andra, allt efter de frukter den bär. Man mäste således afbida dess tillämpning, Iman mäste se den i verksamhet. Äro resultaterna goda, så är detta ett tecken, att arbetet verkligen harmonierar med den nations seder, behof, instinkter och vanor, för hvilken det blifvit gjordt, Blifva re. Isultaterna däliga, sä har lagstiftaren misstagit sig . loch den konstitution han utarbetat, kanhända lämplig ; för ett annat folk, är det icke för detta. I ett dylikt ämne bör man alltså undvika förhastade omdömen: den nya franska författningen, liksom alla konstitutioner, skall få sitt värde allt efter hvad hon för———— , — En obehaglig omständighet i afseende på helso tillständet i hufvudstaden är, att den veneriska smiteltan på de sednare månaderna blifvit så spridd, att utrymmet vid kurhuset lärer vara otillräckligt att kanna emettaga patienter i denna sjukdom. Saken bar synts så allvarsam, att stadsnämnden serskildt . sammantädt och nu är sysselsatt med öfverläggningar om nägon utväg att afbjelpa nyssnämnde brist, genom s anskaffande af ett ytterligare provisoriskt kurhus. — —AA— — Red. har blifvit ombedd att fästa uppmärksamheten på en i dagens blad införd an