Aftonbladet – 23 januari 1852, sida 3

1 RR RK RR RV dess medlemmars -.smak. och .konstsinne. Sällskapet I.Skall en .gäng. i hvarje. vecka. sammanträda isen särskild, för ändamälet särdeles. elegant. inrättad: lokal S Antalet af sångoch musiksåväl somlitterära föredrag är för hvarje, afton bestämdt och. hvarje med? lem är,., antingen han är konstnär, eller. dilettant, bes rättigad att medverka. Mellan föredragenär:frikons versation. För mälnings-expositionen äro. särskilda salönger anvisade, och ett särskildt utskott haratt afgöra; om en Konöstprodukt för expositionen skall mottagas eller ej. Dessutom skall en katalog finnas att tillgä. som skall angifva konstnärens namn, beskrifningen-påhans-arbeteroch:; prisetsförsdetsamma. Hvarje medlem är det tillåtet att framställa konstJverk och kuriositeter. I spetsen7för sällskapet stär Fett utskott, som ärligen till en del förnyas och hvars ;pligt det skall vara; att upprätthälla sällskapets stadsar. För ledhingen af specielt qvinliga angelögenheter: välja damerna ett eget utskottin, Detta sällskap, som lärer understödjas af en mängd bland dea engelska adeln och tillvunnit sig det, största. deltagande af Londons konstvänner, har nyligen. med en gtor Konsert börjat sin verksamhet. — JULEN I ENGLAND. Till gårdagens berättelse häronr må tilläggas: RE Man serosälutida; att ensämt i Iöndöfs asyler hafva80;0007 fattiga juldagen Kärnat pjäta Hvad som för dem var öfverflöd. I hvarje församling fick Hyar och en fattig en: mark oxstek : utan ben; ett skälp. plumpudding; och ett krus porter utom tillbehör at potäter, rötter och bröd, samt vidare ett uns thö och stt:fjerdedels skälp. socker.De fällväxna fingo dessatom tobakyoch barmen apelsiner ook bakelser. I ferå församlingar gåfvos för barnen läternäsmagitaföreställningar. Utom Londön här välgörenketen icke varitemindre: Ty detgifves icke en enda välmående tamlilj;: somvicke påsdenna dag utdelaf understöd af hvarje-slag; oberäknadt de många välgörenhetssallskapernas-gäfvor. Dessa gäfvor? beste i synnerhet I konsuintionsföremäljkött; öl7? socker och alltid thö och-dernäst i andra nyttiga sukersäsöm kor; Eråder, täcken och flanell. 12 -Dessa sgåfvor hafva blifvit både allmänfiäre och rikligarei anledning! af: tränsportniedlens utveckling sob-framförallt genomrden prisnedsittiiäg; söm! vers Tats genom handelsreformenv Icke blott bföd och de allmännas nödvändighetsartiklaärne häfra blifvit bill garesför massorna; utan saker, som förut voro 1yx för .gemenermån; äro nu längt allfäsdare splandrden lägre klassen; Vidväsynen af dessa 1yekliga resultaäjer, bör Englandticke kunna annat an offra ett tacksamt minne åt-den-store minister; Eomdet. förHämngast har att tacka för detta och som hår frälst sitt iand ifrån, revolutioner, dä hån gjört välståndet atsarectillgängligt för den storarmassano? I I 0 Sir Robert Peel; Kunde;oms hån änng lefde, med rätta upprepa de ord: han yttrade dä Han iemnade makten: 3 Jaglemnar makten: med: eft haren; söm strängt tadlas af, mänga hederliga imänjotonr af princip djäpt aeklaga partiernas: upplösning.och böklaga detta icke af, egennyttiga motiver; -merr emedan -da trö, att trohet. mot. ett. parti och-ettrstortrpartis tillvirö och upprättbällelse äro gmäktigårredskap: förlensgöd Tegering. Jag,lemhar maktenisträngtsbedömdaaf mänga heder: liga män, (som; tro, ätte prötektionismens princip är nödvändig för landets intressen. Jagsskall, det vet jag, lemna ietbynamn;. som förbannas afrala molhopolister,,.som;. under förevändning att befrämja det sil männa -bästa, blott: tänka pårein enskilda Fäst: nen kanske skall, mitt, namna nägon sgäng bliffa ut. taladt med. tacksamhet. i dernians Hgyddor; hvilkas lött det är att förtjena-sitt-bröd :i sitt anletes svett. I lessa hyddor skall manskaäske-erinta sig mig med välvilja, dä-de,. somsbebordem, äro iständ at före ya sina krafter; med .en tikligshärlng; som Smakar så: mycket bättre, som känslan af rattrlida oröttvisa 2j längre skall vara dess surdeg.n — ELDsvåDoR 1, LonpDon 1831. Brandförsäkringsbolagens ; berättelser: öfven -eldsrädor, hvilka under sistlidet.är-timat i Londonsoch dess förstäder, visa en betydlig. tillökning, i dylika olyeKor mot föresående är. De uppgå i.antal till raer än 1000, hvarvid 400 3.500, bus: blifvit till,störstasdelen förstörda. Flere af dessa eldsvädor;ha varit af storutsträckning och förstört betydlig.egendomi Men på det-hela tax set hafva de varit mindre härjande än föregående ir... Detta torde böra stillskrifvassträngheten i den ya byggnadsförordningen, hvilken föreskrifver starka prandmurar och andra försigtighetsmätt mot: eld fara. än stor del af eldsvädorna tillskrifves ovissa anledlingar, men det är ingen. tvifvel,att. en mängd tillsommit med. uppsät, för att;bedraga brasdförsäkringssifvare. Ett stort antal menniskolif har hlifvit räds iadt med tillhjelp af de s., ki. fire-esespest Anda selan inrättandet af eldsläckningscorpsen 1835 härden cke blifvit förökad och för beloppet.af.den ihora Lonlon försäkrade egendom, uppgöende till -360,600;000 E Sterl., har, man blott att trygga sigatills100-man prutmanskap och 30 lands mt 2 sjösprutor..; Polien. öfver .hela -hufvudstaden förses. med. instruktionsort huru den bör förhålla sig vid eldsvådor,; äfvenom med förtecknihgar ä spruthusen, hvarest bevaking är dag och natt till finnandes... En punkti denna, astruktion kan förtjena satt behöllas i, minnet, Den yder sålunda; Det har visat sig vara ganska nyttigt: ill förekommande af eldens spridning, att, efter det wusets innevänare begifvit sigbort, bälla dörrar och önster väl tillslatna till dess vatten och sprutor äro full ordning, enär intet så befordiär branden som uftdfags. —AP denstora indtästilsxpositidfen skörlade ussuradörerne: rikovifist;omisn hade derförsakrat gendom tillsflere rhillioner Stöflings värde Och till . e högsta möjliga premier. (P.T.) 4 —IträRtTen från Betlfin til Rheh som förr seft på 24, men nä sker på 108 timmar, tros för ramtiden endast ? behöfva, 13 timmär,, d. v. s. fem uinuter på hvärje mi: Man har redan med samma astigket gjört två pröfresor från Berlin. till Magdes urg. Vägen till Potsdam tilltyggalades på 20. mi uter. Den förökade hästigheten ästadkommes genom örre lökomotiver. 7 : — -Böjerska årmicen törde väl vara den enda uropeiska, som bland sina officerare kan visa en neer. Hertig Max åf Böjern, somni för 12 är sedan jorde en resa till Orienten, medförde från Kairo rå unga! hegrer till Munchen, der de undervisades döptes samt sedermera erhöllo en vårdad uppforan, i öfverensstämmelse med hvarsöch ens själsnlag Biraf dessa anga affikåfiör ingick vid kåvalriet och har fu avancerat till officers Å — GaMmMar Krieåne: I början på nyåret pptogs i hötel des invalides en. soldat, född i Richeont der 30 November 1750. Ifans namn är Harjänd: ban blef pensionerad 1793 till följe af flera hållna sär under republikens fanor. Han tjenade irst vid Hottar och gick sedan öfver till S:t Maurice jäs wre-regimentet. Man eger ännu ett fullkomligt redigt vinne af de förnämsta tilldragelser under sin länga mad, och uttrycker sig med förvänände lätthet, ans hufvud kunde tjena till modell för en bildhug-. ret Han bär ett längt hvitt skägg, som räcker nom till gördeln. Hån hat nägra få spridda hår d tinningarna, men hjessan är fullkomligen . kal ;h visar ärr efter åtskilliga sabelhugg.. Han har söner som alla tjenat i frånska armåen och af hvilka 1 blef särad i slaget vid Fleurus 17914. Då den prdnadsvärde gubben upptogs i invalidhotellet, pre nterades han af general Petit för guvernören, maralken Jerome Napoleon, hvilken sednare gaf bellning att han skulle behandlas. såsom officer och ett eget rum, men veteranen afslog anbudet sände: att han var nära. slutet af sin bana och att in Önskade sluta sitt lif ibland kamrater och likar. an har på detta sätt afslagit alla de mätt och steg jarigenom mån ville bereda någon beqvämlighet ät. ns älderdom. Han är den äldsta, af de emellan 3 4000 invalider, som befolka den storartade inrättngen. ERNST —Den 19 Döa. fodandac må Rhona n ke