Aftonbladet – 23 januari 1852, sida 3

AP JRR ne je Meomvpdineen tvn åar yont RR till rikets ständers bank, samt valutan derför p myntverkets räkning i banken insättas. 5 oktsssnetssioisREN Litteratur. Det händer oss icke så ofta att. vår troglo dytiska nord bevärdigas med någon uppmärk samhet af den utländska pressen, och nö denna ära någon gång. sker-oss, finna vi os oftast oigenkänneliga i den fremmande teck ningen. Det var derföre vi ej utan stor ny Ifikenhet öppnade årets första häfte af Revu des deux Mondes,, som för några dagar se dan kom oss tillhanda och som innehåller e artikel, kallad: ;Le Nord Scandinave depui cinquante ans. — I. Du mouvement intellec tuel et politique en Suede, par M. A. Geffroy. Förfåttaren, professor:i historien vid Colleg Louis-le-Grand och medarbetare i denna re vue och i Journal des Debats, gjorde förlide sommar en hastig resa i Sverige och Dan mark och inhemtade så mycket kännedom a vårt språk och våra förhållanden, som ämnet nyhet och den korta tiden tillät. honom. Ef ter sin hemkomst har han ännu vidare sök genom böcker utvidga sin kännedom om Sve rige, och ofvanberörde artikel, som komme att efterföljas af en hel serie dylika, är de första profvet på hans insigter i våra foster ländska förhållanden. : j Efter en kortfattad öfversigt af den skandi naviska nordens geografiska utseende och all. männa karakteristik, genomgår författaren största korthet Sveriges litteraturhistoria sedan början af seklet, striden mellan den gaml: och den nya skolan, samt vitterhetens och litteraturens öden ända till sednaste tider. ) en ytterligare uppsats behandlar han de reformatoriska rörelserna inom samhället och pres: sen ifrån 1809 intill slutet af sistlidet år. De synes att hans uppgifter i-sednare delen aj artikeln förnämligast grunda sig på. muntliga meddelanden, då han deremoti försts afdelningen haft att söka sina underrättelser: böcker. Man kan ej vänta af en hastigt framilande turist några djupa blickari det innersta af vår: nationella förhållanden; och manskunde tage för afgjordt att åtskilliga. väsentliga misstag skulle insmyga sig i hans framställning; mycket. är emellertid bedömdt med sans-och ur: skillning, t. ex. vår kyrkliga lagstiftning, öfver hvars intolerans han ej nog kan förundre sig, äfvensom representationsfrågans ställning. äfven om han skulle häfva varit nog sangvinisk i sitt hopp om den stora allmänhetens sympathier för det nu hvilande förslåget, och isynnerhet tro vi oss kunna försäkra att der han uppgifver om denna tidnings fullt bestämda afsigt att understödja förslaget måste stödja. sig blott och bart på en supposition. Oafsedt vanliga misstag och förklarliga namnförvexlingar, som för en fransysk, publik ber tyder mindre när den läser om ett så aflägset, land som. Sverige, finner man en och annan äkta fransysk extravagans. Så t.ex. kan det icke undgå satt väcka en viss munterhet när författaren, bland. yttringar af-socialism i-en not, omtalar: m:ll ,Sagers i Upsala annöncerade föreläsningar öfver qvinnans emancipation.ock ur hennes programm anför följande fras: Jai Appris-par experience que dans cette ville les dames ne sont pas encore assez mancipees pour vivre comme il. convient parmi les cavaiers civilisös., Om denna anmärkning af den namnkunniga damen icke ger för fransyska äsarinnor ett-alltför högt begrepp om. nciviisationen hos deras nordiska medsystrar, så måste de deremot få ett högst eget begrepp mm den manliga befolkningens utseende, när: le hos hr. Geffroy få läsa att den store gymvasiarken Lings Vanliga klädsel bestod i en stor varghud, som betäckte hela hans kropp, ned undantag af fötterna: och -dåt.lilla hufrudet med sina blixtrande ögon. Den franka publiken, med sin lifliga generalisationsörmåga och ännu lifligareinbillning, skulle ätt nog kunna tänkasig vår Norrbro mid: lagstiden hvimlande af martialiskafornsvear lädda i fotsida varghudar. Man -tänke: sig leras bedragna väntan, om de:-komma hit i opp att se en så intressant nation och funne in befolkning, som i nästan intet skiljer sig rån. massorna -på Paris boulevarder. Vi skola icke försumma att taga kännedom! f-hr Geffroys följande artiklar, och vi skola den mån de utkomma redogöra . för. deras. anehåll. : S köret