Aftonbladet – 23 januari 1852, sida 2

och på den andra: Carolus IX D. G. Svecorum. Goth. Wand. Rex: sämt derinoM : Jehoväh. Solafium. Meum. Stnkring, koffungens ; bröstbild. — Under gräfning i! jorden vid det gamla DE la.Gardeska godsetsEkhbolmen i Weckholms socken af Upsala län har man nyligen funnitsenwantik matsked at sillvefMed rändt blad och deruti graverade sirater. Fynden äro kro-l: nan till inlösen hembjudne. (Sv. T.) ; — Af Svensk Författningssamling har utkommit n:053, innehällande: 1) K. Maj:ts kungörelse, af dd. 17 sistl. Dec.:, angäende Wisby länekontors ä Rikets: Ständers bank utfärdade assignationers emottagande il, betalning at skatter och utgifter till kronan. 2) Dito dito, af d. 22 sistl. Dec.,. om upphörande af-stämplingsskyldighet för inrikes tillverkadt sulläder; samt 3) K. Maj:ts och Kommers-kollegii cirkulär, af den 16 sistl. Dec.;. till magistraterne i de städer, der: sjömanshus finnas, angäende val af suppleanter för ledamöter i sjömanshus-direktionernes --— Ångbätsfarten emellan Jutland och England skall börja nu på nyäret så tidigt som möjligt: Äng fartyget. Jylland gjorde sistl. år utmärkt goda affärer på denna tur, och lemnade ett öfverskott af 10,000 Riksbanksd:r. (Fartygets köpesumma är 120,000 Rbdr.) Som bekant är, är det mest pä utförsel af boskap till England som fartyget gjort sina goda affärer, och på sammä gänghär ladugärdsskötseln iDanmark genom denna debouche fätt förökad kraft att än vidare utveckla sin kända öfverlägsenhet. — Genom de oefterrättliga arrangementerna vid svenska postkontoret i Hamburg har ännu, då bladet lägges under pressen, den tyska pösten icke ankommit, oaktadt bref och tidningar från Köpenhamn med ordinarie posten i vanlig tid på förmiddagen anlände och medförde två dagars sednare underrättelser än:dem man här direkt erhållit från Frankrike, Tysklånd m. fl. länder. I Köpenhamn hade man vid postens afgång t. ex. från Paris bret och tidningar af den 13, då de sednaste vi ega icke gå längre än till och med def 11 dennes. Vi skola ieke tröttna att hvarje gång anmärka de olägenheter, som den korresponderande allmänheten i vårt -land måste vidkännas: genom svenska postkontorets i Hamburg stillväro. : Dessa olägenheter. måste understundom för våra köpmän leda till stora förluster; och vi beundra i sanning det lugn, hvärmed de fördraga ett tillstånd; somi hvarje annat land vore: otänkbart. c ! — I en föregående artikel tilläto vi oss några anmärkningar om Bildningscirklarnes och Arbetareföreningarnes verksamhet till förbättrande af arbetarens sambhällsställning. . Dessa anmärkningars slutföljd blef: att Bildningscirklårne och Arbetareförenlngarne sträfva mera för arbetårens höjning utom den krets-han genom sitt kall tillhör, än inom densamma : att de hufvudsakligen befrämja hans bildning, för sällskapsverlden och medborgarelifvet, och endast, i förbigående, eller tillfälligtvis underbjelpa; sjelfva yrkenasuppflyttning på den plats iblahdmenskliga förehafvånden, dit den nyare tidens upptäckter och åsigter hänvisa äfven den techniska, verksamheten; ochi dit de redan förflyttat den inom vissa med tidsandans syftning mera förtrogna samhällen... Sannolikt skall nägom? allvarsam och gruhdad tvist icke uppstå om denna uppskattning af, Bildningscirklarne och Atbeturtiöreningarne. Arbetaren må. förvärfva hvilka -sällskapsfärdigheter som helst: och hvilken förmåga som helst att väcka uppmärksamhet och afseende vidsen, politisk diskussion; — dessa egenskaper, huru -obestridligt vigtiga och aktningsvärda de än må befinnas när de erfordras, förmå ändå icke att inöm, hans egentliga.kall tillfredsställa de:anspråk, som samtiden har på hvar och en hvilk ken lefver för ett yrke och vill genom detta, på ett tiden värdigt sätt, deltaga ihennes framsteg. Antaget att någon idkare : af ett techniskt yrke lyckades blifva ett fulländadt lejon för sällskapslifvet och kunde orda som en vältalare öfver politiska frågor: — månne han ändå skulle undgå att just inom yrket känna sig underlägsen ett lejon ur den Verkliga sasverlden, ifall detta kunde hväd man göre den SEDEN nare d derigenom att han i våra dagar fått. tillgång till de vetenskapliga och artistiska förkunskaper, hvarpå all technik ytterst hvilar, och kan medelst derifrån hemtade grunder, eller anvisningar för tillämpningen, med: sköl träde upp bland yrkets ledare öch rådgifvare. Och när så inträffar, då står den nakna handfärdigheten eller arbetstraditionen inför honom som; ett redskap allenåst, en trälens eller machinens förmåga, saknande den högre att sjelfständigt uttänka och anordna hvad trälen eller machinen har att uträtta. Frågan är härvid alldelesicke om penningens öfvervigt, utan om insigternas, talet om ,kapitalets förtryck, är i dylika fall ej annat än ett af socialismens vanliga Hyenden under trögheten och tankelättjan. Man möter dessutom prof på liknande företeelser alla. dagar, utan-hvarken penningemenniskors; eller salongslejons närvaro, nemligen Vid de ofta. ganska grundliga anmärkningar; som vanliga kunder framställa vidsteehniska företag, t.ex. när en sådan anför grundädt klander öfver det förfelade sätt, hvarpå en murning. blifvit, utförd, ett. hvalf spändt, en takresning sammanställd och fogad,; en vagn konstruerad, och när han till klandret lägger sakkuniga upplysningar. om huru. det fena eller andra onde hafva skett, för attriktigtsvara mot ändamålet, Kunden står i sådana ögönblick uppenbart framom muraren, timmermannen, vagnmakaren; han är honom: påtagligen öfverlägsen inom dennes eget kall. Socialismens fraser. visa sig värnlösa mot så beskaffade anmärkningar. Och? lika fåfängt skulle hennes äldre. frände, skråväsendet, hoppas att genom mästerprof och mästerbref återställa jemnvigten; tidens utyeckling,som.Jemnär hvem som; vill tillfälle att-bliekain i skrå