Aftonbladet – 21 januari 1852, sida 3

Article Image
Och derföre har jag af er, M. H., som före min ankomst hit hafva uttalat dessa grundsatser, hvilka gynna verldens fred, ingenting. mer att begära; och-önskar endast få hembära eder min upprigtigaste erkänsla dch tacksamhet. Haf tack, M. H., för den dollar nigef mig! Oceanen är sammansatt af droppar; imensklighetens stora värt fullbordas ej af nägra få enstaka medel, utan genom hela mensklighetens änspräkslöss verksamhet. När vise på det oupphörliga gåendet framät, för att bringa menskligheten närmare och närmare det mäl,som är dess af Försynen gitna bestämmelse, se vi, att det gifves ingen menniska i verlden, som kan ästadkomma så stora summor, som det fattiga folket kan, emedan det fattiga folket räknar millicner, och då hvar och en af en million individer bidrager. med en dollar, så är det så godt som om Rothschild eller hvem annan som helst gäfve. det i:en enda summa. Och utom dess hafva dessa folkets dollärs ett större värde och vida större vigt, emedan en million gifven af enda man visserligen är en million, men samma summa, gifven af en million personer, är icke blott af samma värde, utan är något mycket mer, såsom visande en million menniskors allmänna deltsgande och biträde, och detta är en stor välsignelse för saken. Mätte det ord ni yttrade till mig, då lni gaf mig er dollar, att ni önskade det millioner af edra landsmän ville följa ert exempel, — mätte detta ord blifva sanning! Det skulle blifva af en ofantlig fördel i finånciellt hänseende, och det skulle dessutom på det mest ögonskenliga sätt visa verlden det deltagande Amerikas folk hyser för Europas förtryckt. nationaliteter, och den bjelp det är beredt att lemna dem. — Det är ett skönt skådespel, att se en man eller ett folk stå på spetsen af mensklighetens maäktiga pyramid; men det är en ännu mera ärorik ställning att blifva grundvalen, basen för denna pyramid. Detta M. H. är eder, detta edert ärorika lands bestämmelse; och derföre ser mehskligheten med hopp och förtröstan på eder. — — Kossuth slutar med en tacksägelse och beklagar att han ej kan emottaga den inbjudning :han erhållit, emedan hän beklagligtvis ä har mer än sju dar i veckan och 24 timmar hvar ag.

21 januari 1852, sida 3

Thumbnail