Aftonbladet – 20 januari 1852, sida 3

(Insändt.) Det särskilda intresse, hvarmed ett par tidningar sedan nägon tid följa företeelserna inom mindre tea: tern, visar sig bland annat af en notis i en af dem för i förgår angående eldsvådan i Schulzenheimska egendomen, den hr Torsslow uppgifves hafva tillkännagifvit för publiken med utropet: elden är öfver oss ; till följd hvaraf gräslig villervalla och trängsel skulle ha uppstätt, ja, så att det varit på väg, att menniskor för denna oförsigtighet tillsatt lifvet. Ett så oförsigtigt, beteende, som det hvilket här lägges hr Torsslow till last, skulle verkligen varit ursäktadt, om, pä sätt tidningen vidare uppgifver, ,teaterhuset varit så utsatt för-faran, att till och med inne i salongen en spruta mäste göra fjenst för ati afkyla de upphettade, murarna! Lyckligtvis förhöll det sig icke sä; ty hade murarna väl hunnit, blifva upphettade, skulle det allt varit för sent att komma med någon spruta, I afseende på hr Torsslows tillkännagifvande och det intryck detsamma gjorde på publiken, har man redan af Posttidningens berättelse om saken haft tillfälle inhemta huru som från scenen tillkännagafs, att som eld kommit lös i närheten af teaterhuset, direktören .af omtanka för publiken ansäg sig böra inställa dagens -representation; och hurusom publiken lemnade sina platser, ätertog sina penningar och aflägsnade sig i god ordning., Omkring hundra, personer torde med insändaren vitsorda detta — flera. hade nemligen icke intagit sina platser i teatersalongen vid eldens utbrott, som skedde kl. straxt före half sju, säledes.just. då flertalet af de spetakelbesökande voro på väg dit. De kommo lagom att få se det sorgliga gratis spetaklet af er eldsvåda i stället! . Den eldiga fantasien hos Söndagsbladet, som placerat en spruta till och med inne i teatersalongen, för att afkyla de upphettade murarna, erinrar för öfrigt om berättelsen i Acerbis resa, huru, vid er eldsvåda på söder, vattnet, som sprutades, under sjelfva nedfallandet frös och öfverdrog det antända. huset med så tjocka isväggar, att alla tillgångar derigenom spärrades, så att man måste hugga trappor i isen, ända upp till öfversta våningen, för att derifrån komma ner i huset. ,Hvad bör jag tro?. frågade Leopold i sin recension af hr Acerbis bok; ,är detta möjligt? Hvilken inbillningsgäfva! Sex romanskrifvare kunde dela den sinsemellan. Berättaren hade bort tillägga, att när man ändtligen hunnit komma trapporna uppföre, fann man huset alldeles uppbrändt innanför isväggarna.n N PESTEN