i. IVF Jå LERA RS RT AE Fr RA PTL TR VV ARR IVA RCVULIN. med det resultat, som af de. lemnade .-både muntliga och skriftliga upplysningarney ehuru ej till bestämdt beslut hopsummerade, syntes kunna dragas, torde väl vara tvifvelaktigt. . Men säkert är deremot, att belåtenheten med komitens uttalade allvarliga af sigt, att få frågan i möjligaste måtto för sig utredd, äfvensom med ordförandens lugna. cch fullkomligt sd sätt att leda förhandlingarne, allmänt visade IG. (Insändt.) Ytterligare några ord om vattenhöjden i Mäta ren med: anledning af Drätselkommissio nens. derom till Kongl, Maj:t afgifna und, betänkande. Sedan förut flera artiklar varit synliga i åtskilliga a gen tidningar angående så väl Mälarens Under je Sommar inträffade höga flöde, som den stigning 2 n emot ärets.slut åter visat, så har en. insändare Aftonbladet för den 5:te och :7:de dennes, under ofvanstäende rubrik, åter: yttrat sig öfver ifrågavarande vigtiga ämme, egentligen med afseende till Stockholms Drätselkommissions, und; betänkande i frögan, imen tillika öfver några punkter i det merorial, angående Fre och Ir fistk sommar till bemälte I 2 Ka rit tillgä i i boklan deln rå Ro set sedan varittillgängligt re feflexioner, yttranden och beräkningar. öfver ifrågavarand?. ämne synas vara grundade på de upplysninga han kunnat Kemta från DrätselkommissioRED5, här ofvan åberopade betänkande, och ehuru debamma icke allenast vittna om ins. intresse för den vigtiga frågans utredning utan äfven om hans kännedomaf likartade ämnen, så: har han ändock af obekantskap med de flera hufvudsakliga omständigheter-som; här mäste tagas i öfvervägande, kommit till resultater och gjort anmärkningar som :äromindre Jag här:dragit i betänkande att åter vidröra ett ämäe hvårom allmänheten hört så mycket tvistas både isskrift. och taly:och jag skall: derför endast i all korthetsyttra mig. öfver-de delar af den insända artikeln som för allmänheten, synnerligast strandägarne,-och-frågans ytterligare belysning i dess närvarande skick; kunna vara af nägot hufvudsakligt intressexs .osnd z Stockholms stads Drätselkommission har medgifvit. att:för mälarvattnets afförande, dels förse gamla Södersluss med flodluckor, dels upprensa södra grenen af Norrström. :. Detta säger ins. sig veta, men sätter i åga, sHuru många är det kunde -dröja. innan de föreslagna åtgärderna blifva fullgjorda. 1 detta afseende: är jag i tillfälle meddela, att virke till de ifrägavarande flödluckorna i gamla Södersluss redan är anskaffadt och arbetet, efter Dr. kommissionens uppdrag, under: min ledning satt i verket, för attså fort möjligensskeskan fullbordas, Högt vatten och stark ström Hindrar: väl ännw rensningsarbetets företagande i södrargreneivaf Norrström; och om detta också iekecskulle medhinnas före våren, är arbetet vid Slussplanens: reglerande: sä ordnadt, att om deraf göres behofy;-en lika qvantitet vatten under samma omständigheter som förr för tillfället kan framföras den gamla: vägen åt f. d. fiskargängen. Ins. :anmärker, att jag i mitt här ofvan äberopade memorial öfver Mälarens flödew försäkrat, att om Mälarens : utlopp -blefve flerdubbelt utvidgadt, skall denna sjö hädanefter som fordom öfversvämma, till skada förde lägt belägne strändernas vegetation. Denna-försäkran kan jag icke ätertaga; beklagligtvis nog mäste strandägarne se sig öfvertygade att flodens härjningar, om också sällsyntare, ändå kanna inträffa hädanefter som hittils. Ett i detta afseende för hvar och en fattligt bevis hemtar man frän de iakttagelser som under en lång följd af är blifvit gjorda öfver Mälarens stigande och -fallande, man erfar nemligen gonom dessa, att sjön vid flera värflöden, ehuru vattnet genom utloppen gätt obehindradt under en längre tid, ändä kunnat stiga 2 tum och deröfver per dygn, ja! 1780 steg den länge på vären ända till 3 tum samma tid, och då sjöns yta genom utlopper vid både Norr-:och Söderströmmar under: inga omständigheter kän sänka Mälaren mer än omkring 3, tum. eller deränder per dygn, sä blir det ju helt naturligt ätt utloppena vid Stockholm tredubblade, icke allenast vore behöflige utan otillräcklige för de större flödenas upptagande och vattenytans reglerande efter det lägre, eller ordinära vattenständet. z Den delbaf frågan som mest intresserar allmänheten och synnerligast strandägarne äf naturligtvis den, om Mälarens höga och längvariga flöde förra äret haft sin egentliga orsak i de stängda öppningarne vid söder-ström ellericke. Detidningsartiklar, hvari mar sett detta ämne athandlas, hafva samtlige varit ense med Insändaren att de oftanämnde öppningarnes tillstängning varit hufvudsakliga orsaken till det öfverklagade höga vattnet, och allmänna opinionen synes dela samma äsigt: : Vid -bedömandet jaf denna fräga och vid beräkningen af: den vattenmassa som blifvit innestängd 2 Mälaren genom -dämningen, har Insändareti-lika med flera andra betraktat sjön som en: kassv hvilken allt jemt mäste tillväxa då man dagligen ökar den med en viss summa. Förhällandet är dock icke-så med den omtvistade Mälarens vattenhöjd, ty-det är ju pätagligt, att med hvarje tum som sjön till följe af de hämmade utloppen möjligen kan stiga; måste med detsamma Norrström förstoras eller höjas, -och en ökad vattenmassa derstädes utstörta. Det är ju der: före tydligt, att den höjning af Mälarens yta som genom dämningen kan uppkomma, ögonblickligen ätföljes af en viss reducering och en derefter proportionerlig sänkning, förersakad af det ökade vattentryeket i de norra utloppena. Detta är så aldeles pätagligt att någon olika tanka derom icke gerna kar uppstå ; och hvad blir följden häraf? jo! att sedan de -vidtagne fördämmingarne uppdrifvit Mälaren så mycket, att den ökade vattenmassa, som till följe deraf uttvingas genom Norrström, jemt motsvarar hvad som förut afrunnit vid söder, så är all vidare stigning omöjlig, och nägon annan eller större inverkan på Mälarens flodförhällanden, vare sig höst eller vär, kan genom de stängda öppningarne aldrig uppstå, än den -höjdskilload som Norrström antagerför att afbörda. det vatten som förut afgätt genom södra öppningarne. Lika så måste alla beräkningar i afseende på en hög värflod, så vidt de hafva afseende ä de tillstängda öppningarne, inskränkas till denna öjdskillnad i Norrström och icke deröfver. Eller. det höga vatten hvartill Mälaren nu stigit och den flod som-till äfventyrs kan inträffa nästa vår, har bestämd: icke sin upprinnelse från de stängda öppningarne vid söder, till större eller annan höjd än den, hvartill Mä laren, utöfver det flöde som i alla fall ägt eller kom mer att äga rum; behöfver stiga, för att genom Norrström utdrifoa denqvantitet vatten, som förut afgåt vid ifrågavarande öppningar. Men, säger man, huru mycket har sjön då verkligen stigit genom de gjorda fördämningarne ? Insändaren har, under de omständigheter han anfört, och på grund af de upplysningar han kunnat erhälla, antagit stigningen att utgöra omkring 2 fot redan vic början af Juli månad; men på grund. af hvad jag hä ofvan anfört är en sådan stigning icke möjlig; t med uppmärksamhet, dels till det här ofvan antydda mot -uppdämningen svarande: relativa vattnets affö rande i Norrström, dels de (för Insändåren säker obekanta) sä serdeles missgynnande omständigheter under. hvilka vattnet utflutit, eller blifvit aftappad vid Söderström, kommer man till helt andra resulta ter, och det är icke med 17än mindre med 2 fot son Mälarens flodyta genom de aftömmande öppningarne stängning stigit under förra äret. Styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggpade har, uti underdänigt memorial af den 15 sistlidn Oktober, approximativt antagit att Mälaren genor de stängda öppningarne på 9 veckorstid stigit 1 fo men detta antagande afser tydligen den instängd RUNT a LAR Bee Fry OSS. EPI TIVA SKNBDA. FINSS. SSE. POPE LK PN