Aftonbladet – 19 januari 1852, sida 2

skt hänseende skickligt, fastän i moraliskt öga hedrande sätt begagnat för sina ändamål. ; ae örslaget till en hufvudbok för Statskontorets enskilda rörelse: Äfven till en dylik hufvudbok har, på Kongl. Maj:ts efallning, ett förslag blifvit af öfverkommissarien redin upprättadt samt öfverlemnadt till sist försarmade hrr revisorers granskning jemte statskontorets utitande i ämnet. Vid upprättandet af. detta. förslag har. dess föremäl Her innehäll blifvit sålunda, fattadt; att derutiiintaits fedogörelsen för räntekammaren, äfvensom för de tatsanslag och fonder, som Hittills i statskontorets, nemorialböcker förekommit; jemte de fordringar och kulder, som af denna rörelse sig härleda, hvartill tterligare kommit de tillgängar,som för statskontoet uppstå genom rättigheten att anordna på landtänteriernes. behällningar.: Vidare, då Rikets Stänler i sin underd: skrifvelse d.78 Sept. 1848. Nio 192 untydt, att: medifrågavaärande Hufvudboks inrättande ;cksä borde såsom ändamäl sökas afskaffandet af så äl redogörelsen för statsverkets spanmål som chartaigillatahufvudboken, har i förslagshufvudboken ingått vad af dessa redogörelsers innehåll utaf statskontoet omedelbart förvaltas, eller Skeppsholms kronomarasin ock ehartå-sigillatåsrörelsen i Stockholm, äfvensom, under förutsättning, att, i öfverensstämmelse värmed, jemväl de hufvudböcker, som upprättas öfver säväl den s. EK: kreditivfonden som allm. magainsfonden, för framtiden skulle: komma att upphöra, le delar af näninderhufvudboks innehåll, hvilka ånsetts. tillhöra statskontorets . omedelbara förvaltning, olifvit i förslaget intagne. Slutligen hafva uti den öreslagne hufvudboken säsom ärane ingätt redogörelserne för dels Stockholms: jernoch metallväg, för sä vidt der befinnäs kronans eftekter; dels Avesta kronoinspektion, hvars hufvadbok äffen ansetts-kunna apphöra, begge lydande omedelbarligen under. oftanämnde embetsverk. : Dä ätskilliga bland de härutinnan inbegripne valuor eller kapitälslag icke ega ett bestämdt penningevärde; säsom fallet är med stämpl. papper, hvilket cke förr än det blifvit försäldt gifver nägon tillgång, samt med spanmälsoch bergseffekterne, hvilkas värlen ej förr än vid riksboksslutets uppgörande . kunna slutligen bestämmas, och ett helt och hället fingeradt värde å dessä käpitalslag blott skulle föranleda onytigt besvärj: otydlighet och villa, och följaktligen synes vara otjenligt att i penningebokföringen inblanda, ler sädant icke;är af nödvändigheten päkalladt, har den föreslagna hufvudboken blifvit fördelad i 4 afdelningar, eller hufvudböcker, nemligen : AV en iför penningar, B)-enför stämpladt papper, .C).en för spanmålseffekter, D) en för bergsproduktera De i redovisningen för Skeppsholmens magasin in säende fastigheter samt magasinets äfvensom det derMed förenade kronobågeriets inventarier, Nvilka på samma skäl synts äfvem böra utgöra: föremål för? sörskilda hufvudböcker-ellör redovisningar, hafva likväl tills. vidare, såsom hittills, blifvit i-penningerörelsen bibehällme, under förutsättning,, att alla penningevärden .på dylika kapitalslag för framtiden skulle anbefallas: till uteslutande ur de redogörelser, som ensamt omfatta de rörliga medlen, enligt hvad Rikets Ständer ivsin underd: skrifvelse hemställt: De. föreslagne hufvudböckerne hafva ansetts böra il framtiden upprättas icke efter: räkenskapsterminens slut, på. grund af förda primära anteckningar i memorialböcker och Journaler, utan under samma ter-:4 min, så att sjelfva dessa anteckningar successive verkställas omedelbarligen i hufvudboken; hvsrigenom besparing i-arbetey tidigare -öfversigt och afslutning blifva, möjlige, . utan atty framställningen förlorar i klarhet. Samma termin för denna eller dessa; hufvudböckers omfattning har blifvit antagen, som vid förslagets upprättande var bruklig, eller kalenderår i allmänhet; men med: utsträckning tillätta månader inpä nästa är; endåst;hvad anordningen å statsanslan. och. åtskillige..andra fonder. beträffade, hvarvid likväl författaren af förslaget framställt -fördelarne deraf, att i allo antaga kalenderärets slut säsom termin för afslutningen. Vidare. är den princip följd, ätt hvarje ärs) hutvudlbök ej må upptaga anbat än hvad till kännedom kommer; under besagde termin, eller-tvertemot.livad. förhållandet, varit.imed statskontorets -.memorialböcker, så att t. ex. resultaterne.af 1846 ärs rikshufyudbok, såsom afslutad: först. 1848, uti .statskontorets hufvudbok för förstnämnde. är ejl Kunna blifva synlige. Slutligen har såsom äfven ent allmän princip blifvit antaget; att icke nägon post får i statskontorets -hufvudbok förås, utan verkets derom meddelade befallning, hvaryvid:i de: förslaget ätfol jande motiver anförts. de grunder, genom. hvilkasitill-. lämpning denna princip ansetts kunna ställas i verket. Öfver dessa förslag så till: penninge-kufvudbolk, hvilken hka med nuvarande memorial-böcker är fördelad i flera tomer, som: till hufvudböcker för stämpladt papper, spanmälseffekter och. bergsprodulkter,. ha revisocerne lemnat.det omdöme, att. conti der.synts revisorerne vara hvarken flere eller färre, än som af ämHenas behöriga utredning påkallas, äfvensom att emot sjelfva uppställningen inom hvarje conto icke nägot varitratt anmärka. Emot försläget äro af Statskontoret; uti dess deröfver afgifna underdämga yttrande, ätskillige anmärkningar framsrällde, . för hvilka här i största möjliga korthet redogöres. Detta embetsverk har.först och främst genom anförande deraf, hurusom det hade befattning med alla de auktoriteter, som förvaltade de till statsregleringen hörande medel, konungens befallningshafvande i länen, myntoch kontrollverken; tullverket m. fl., och att allt. detta utgjorde. dess-rörelse, velat visa, att den omfattning förslagets författare, enligt det föregående, gifvit förslagshufvudboken, vore för träng och hufvyudboken fördenskull olämplig. Revisorerne: hafva tikval härvid erinrat; att Statskontoret synbarligen icke:iakttagit det förhällande; att,. om äfven denna vidsträcktare verksamhets krets tillbör Statskontoret, en del af samma verksambet likväl af detta verk omedelbart, utan biträde af andra underlydande auktoriteter, utöfvas, hvilken del utan tvifvel är, hvad som föregående revisorer samt Rikets Ständer benämnt: Statskontorets enskilda rörelse; och för hvilken de likaledes önskat-en serskild räkenskaps uppgörande, emedan när alla öfrige aukdtoriteter, som förvalta stats-. eller allmänna medel, hvar för sig redan ega och mäste ega sjelfständiga och fristående anteckningar och redovisningar öfver hvad desamma omedelbart om händershafva, Men ensådan redovisning i vanlig tidoch. förrän-sämnes för Statskontoret saknas, det för erhällande:af ett.i dettavafseende fullständigt och likartadt sätt för redogörelsen i allmänhet ej behöfdes mer än att äfven i Statskontoret upprättas en dylik redovisning för hvad under dess omedelbara förvaltning ligger. Under vidhällande af denna enklasoch klara ide; ha revisorerne afstyrkt inrättandet :af en sådan hufvudbok, som blifvit af Statskontoret. i sammanhang. härmed föreslagen att upprättas för dess rörelse, enligt verkets ofvan, angifne uppfattning, eller, med vissa undantag, för alla de verk, som hafva uppbörd af statsregleringen tillhörande: medel. Deremot har det synts revisorerne; som öfverkom