SEI ISLaLSTOSIH yYllUtiBAdDe YT SKOLA UG KaAllsKhu kunna stå till tjenst med några upplysningar. Systemet haricke buritisig derföre,emedarrallenastyrandet, statens förmynderskap öfver folket och bibehållandet af en stor stående. armå såsoin, verktyg åt. den allena, herrskande regent-l, viljan och dess, myrmidoner varit det; somj; legat de .maktegande :mest om hjertat; emedan 3 de: motarbetat ock tillintetgjort alla; sådanal; kommunalinrättningar, som, utan att behöfval. göra något slags intrång i den verkstiic statsmaktens, enhet och kraft inom dess egentliga fält, likväl; hade infört sjelfstyrelsen och kunnat befästa friheten. Hela, hemligheten hgger, ju; ej. helter i något annat, enligt. hvad erfarenheten. nu visat, sedan sakerna kommit på sin spets, än att regenterne betrakta sig såsom stadde:i öppet:krigstillstånd. emot. folkenyj;: och sderföre.:beslutat. att fråntaga desse allt i politiskt. afseende. eller. sjelfve. förgås: då deremot. demokratien, år, 1848,.1 det-ögonblick då den hade: makten, hyste. det. förtroendet. till..regenterna. (undantagande i Frankrike); att. af. dem. hoppas en uppriktig medverkan. till ett: reformerande öfverallt af .de gamla systemerna, .och under. tiden hade den lättrogenheten. att lemna. hela. den väpnade makten qvar i regenternas händer, hvilken sedan af dessa vid första tillfälle användes:ati krossa friheten. Detta var en menlöshet, åt hvilken frihetens fiender nu efteråt triumfera; men den kan åtminstone i moraliskt hänseende lända demokratien till skam, om detl. också måhända hade sett helt annorlunda ut på . kontinenten, i fall demokratiens ledare hade -gått till väga lika ricksichtlos — vi hafva ej något motsvarande ord i svenskan — som Louis Napoleon nu gjort i Frankrike. Detj lemnas. för öfrigt derhän, huruvida icke denl. bitträ lexa,. som folken sedermera fått, kar vara dem fö AA Nw ÖH os — pr NR AA nee RE SA ER ör framtiden nyttig, för att nu, medan den andliga utvecklingen öfverallt fortfa att nedtryckas af reaktionen, lära sig inse. hvad det är som egentligen göres dem behof; i stället att förirra sig på fältet af det socialistiska splitets extravaganser. — Hvad slutligen det anförda exemplet af Californien beträffar, så är det bekant att befolkningen der i latidet består af en sämmanträffad -massa afl menniskor från alla verldsdelär, hälften deribland kanhända äfventyräre, som ej förstått att sköta sig väl hemma li sin födelsebygd, sek alla samlade utan annat primitift ändamå, än att så hastigt som möjligt, och snart sagdt pi hvad sätt som helst, samla penningar. Hela denna stat kan ännu knappast räknäs vara mer än tre år gammal; jorden der utgör icke hybyggarfies fädernesland; sederna och umgängeslifvet mildras hos ganska få genom något hem och genom sällskap af qvinnan; icke dess mindr. har Tidsförfattaren den föga grannlagenheten att framdraga förhållanderns derstädes såsom ett bevis för eller emot i.afseende: på företrädet af..den ena eller andra statsinrättningen.. Och likväl vilje vi-acceptera exemplet: ja, vi anse tvärtom, att det framskridande. som Californien vunnit, den någorlunda ordning, som kan ega rum rela: tft i San. Fransisco,en mötesplats för .så många tusental af lycksökare, och sjelfva möjtigheten att. der hafva inom så kort tid bildat ett samhälle, utan,att flera excesser föröfvas än hyad. man afhört, utgör ett ganska utmärkt Ibevis för demokratiens och sjelfstyrelsens.lifTgifvande och upprätthållande kraft. --Om -unI der: en ..sådan : begynnelse : af ett samhälle, !ynchrättvisa stundom: måst utöfvas, di V.-8: att en samling... enskilda medborgare förenat sig att upptäcka och bestraffa; banditer och -Imördare, då de offentliga lagskipningsinrättningarne ännu ej. hunnit blifva nog fnllstänIdiga för att lemna skydd för lif ochegendom, så är ju detta hvarken mer. eller mindre än jJett nödvändighetsverk, likasom hvarje annat ,Isjelfförsvar ti nödvärn, hvilket.till och med lagen i gamla samhällen för vissa fall tillåter. vilt Tidsförfattaren nu på sin sida -vara god jloch säga-oss, om han anser mera hederligt Telter: mera. tillåtligt, att-demaktegande pro klamera belögringstillstånd och anbefalla ständ. lrätter 1, tätt befolkade och sedan långliga -tir I der fullt. .organiserade länder, hvarestiingen I brist finnes på, domstolar, väl utarbetade lagar -loch en fullständigt-utrustad civil verkställande I makt? Vi förutse, att något svar på denna Ifråga icke kommer att följa. . Ty,i Tidsför; I fattarens och förmodligen-i Svenska tidninI gens,ögony deri han.debuterar, finnes välicke ; I några. moraliska. förpligtelserför. regenterna: I Pligter ägac.endast rum förfolken, men utan -Årättigheter. -I vår tanka hafya. Califörnierne i Igjort ganska klokt, som söka att sköta sina Jangelägenheter. sjelfva så mycket som möjligt. IDe hafva alltid god tid att, om. de framdeles ; så vilja, skaffa sig. ett större eller mindre ant tal tuktomästare på halsen. 1 Uti ett påföljande stycke har Tidsförfattaren, -)i anledning af en anmärkning i Aftonbladsar.ltikeln, angående de konservatives ständiga slspådomar, att, det aldrig kunde bära sig med alen demokratisk styrelse sådan som: Förenta -IStaternas, .invändt, att .någonisådan profetia hlicke blifvit yttrad :sedan 14. eller 15 år tillp baka. Detta var nu åtminstone rätt väl; men a det hindrar icke, att ifrågavarande spådomar r. Jdagligen uppdukades sålänge det. möjligvis st gick an. Och i allt fall — i hvad mån hafva förhållaanderna i de Förenta: Staterna sedan niberörde tidskifte undergått förändring? -Deäro ;,Itvertom mera demokratiska nu än då. Men länge hette det helt simpeltyatt eri demokrat , sådan -som Förenta Staternas vore rent af omöjot lig ilängden och att alltsammans snart skulle s, falla. tillhopa och blifva en despots rof — eI förbigående: anmärkes att hos de konservative etlalltid röjer sig en sorg öfver de demokratiske le lstaternas fria författningar derföre, att de snar va förmenas skola blifva rof för despotismen selhvaremot, man hos samma konservative, be i-, synnerligt nog, aldrig förmärker någon åstun: s-)dan att afskaffa despotismen der den redar sa finnes och att successift införa demokratisk: 1inrättningar, utan då heter det, enligt der 1konservativa taktiken, alltid :. xman måste mot: in reformbegäret i dess början.