LUIt ULCRASA HICU 111 UL Själ dluvutlat UT MUELba. vid gjort sig känd att ej väga serdeles på beskaffenheten af de facta och argumenter, hvilka användas såsom vapen i den litterära striden. Nu kan det måhända förekomma en. ochl annan såsom en öfverflödssak, att Aftonbladet: skall. npptaga tid och utrymme med satt lägga sig i polemik med en författare, som för sin) egen tidning vunnit så föga. sympathi bland den större allmänheten; men vi bedje om ursäkt, om vi anse ett sådant räsonnemang förhastadt, och detta särskildt i afseende på detl ämne som nu.är i fråga. Det är nemligen icke att undra på, om en verldshändelse af så förvånande märkvärdighet, som statskuppen i Frankrike, och detpå a fståld och för mången ej mindre, öfverraskande fenomenet, att en person af Louis Napaleons skrot och korn kunnat erhålla, såsom det heter,sju och .en half millioner fransmäns samtycke att herrska oeh hushålla med dem hurn hah behagar, att utan.motstånd låta arrestera, deportera. och skjuta. den som gör sig skyldig till yttring af det minsta missnöje, att tillintetgöra allasnationens. populära, politiska inrättningar; med. ett ord; att-så godt som på en gång gifva dråpslaget åt allt somtillhör en fri yttring åf denna imtelligenta, i konst och litteratur så högt stående nations andliga lif — det är Adde ickerätt utidra på, säga vi, om ett så utomordentligt fenomen skulle, intilldess sanningen. hinner göra sig dager och visa dels allt. hvad våld. och skräcksystem i och för nyssnämnda röstresultat kan hafvaåstadkommit, dels huru mycket det veriligaantalet slutligen kan anses; hafvacutgjort, kunna försätta mången at dem som dJåta, ledar sitt tänkesätt af de yttre fenomenerna, i tvekan, huruvida icke en sanning verkligen kan ligga 1 påståendet, att politiska rättigheter och fria samhällen icke duga i Europa.; I samma mån, som reaktionen icke underlåter, att till förmån för sin mörka lära bearbeta, denna, anledning till skepticism, i samma mån är, det. derföre -nödigt att draga fram i dagen, de, sofismer. eller skefva framställningar af facta, som för ett sådant ändamål användes, om ock detta nagelfarande ickel ärnödigt för att öfvertyga . dem. som upp-J: märksammat och uppfattat den sedan längrej: tid, på förhand anlagda och konseqvent full-!t följda kombination, för det politiska dådetsl! verkställande, hvarigenom -hvarje motstånd: jordes, omöjligt och. ändamålslöst på samma l! gång, som hvarje försök att med ord eller skrift. inverka till ett afslag på usurpatorns! framställning, bebandlats . såsom en stätsförbrytelse. t : Af dessa skäl anse vi oss böra närmare granska Svenska. Tidningens tidsartikel för i)! fördags, som hufvudsakligen har till ändamål att ytterligare hoptrassla begreppen om de anmänna, politiska: slutsatser, som böra följa ät statsstreckets framgång. T F..d. Tidsförfattaren har der tagit tilluppslagen. artikel i Aftonbladet för defi 17: dennegy, kallad Presidenten Bohåpärte och presidenten. Fillmore,, hvarofver han anställt ett slags. recension, i frågor och svär. I Uti denna recension förekommer till en Början. följande stycke: ;Först-yilja. vi blott lyckönska Aftonbladet, att det, föråtöhr de Schweiziska Kantonerne, San Marino och deh med tigelska jernhandskar styrda Joniska republiken i Europa, åtminstone finnes en hop andra stater af detta:slag-pä andra sidan af Atlanten. Väl äro: dessa i ett mäkta svagt skick, med ett enda undanTåg, men detta är så mycket mer stort och lysande: Onekligen er tröst, sedan den franska republiken gätt änder sö .sööpligts så skamligt -— denna republik, -päl hvilket. en. viss. tidning. -alltifrån. dess, födelsestund byggde så stolta förhoppningar, alltid, efter. hvar nyl omhvällning, hvart nytt blodbad, profeterande, attl den (republiken) Au först blefve rätt stark och varaktig. sStätsstreckets har obeklagligew gjort ett streck icdessacräkningar; liksom issä många andrå — men lika godt. Nord-Amerikas:federal-republik står ännu gvar, och det är, som sagdt, ändå en stor lisa i dessa bistra tider. Men till saken. Redan detta stycke innehåller i några få rader en sådan sammanblandning af heterogena ämnen. och förvillande meningar, att det ej kan vara öfverflödigt att tillrättavisa dem. Aftonbladet Bar aldrig fröjdat sig öfver, elle tröstat, si E med tillvaron af. de sydamerikan-—9Q a NN RR JA CD AR AA AV ska 2Npd likerna.. Deras värde relatift till ronarkien lemna vi helt och hållet derhän, men. måste anmärka att .det betyder föga, om en..stat är eller kallas. monarki eller republik, i fall det egentligen är våldet som herrskar genom en general i spetsen för den väpnade styrkan. Hvad vi älska och, försvara är lagens .och rättstillständets välde under: folkets egen, kontroll, genom. en god representation och en sådan fördelning af makten; att icke den ene eller andre kan genom en. slug öfVen öra sig. till sjelfherrskare öfver Hela folket och efter. kehag arrestera, proskribe-1RNIF INTET PRE OM FT FATT a depbrstn utan att allas rättigheter äro skyd: dade. Säl da har Aftonbla et. aldrig -utan ned afsky talat om Rosas republik, men deremot med bifall om de på sednare tiden.liberala monarkierna i Holland, Belgieri, Danmark och No 2, ehuru vi tillika i afseende på det sistnamn Sp anmgkt några olägenheter af den allt för Jitet utsträckta valrätten, Tidsförfattaren och Svenska Tidningen tyckas deremot. när de påstå demokratiska statsinrättningars dduglighet för-Europa, helt och hållet glömma eller förbise sådana praktiska exempel på deras möjlighet, som -dem vi nyss citerat, och nödgas i stället tillgripa, den dikten, såsom skulle vi finna behag i de sydamerikanska ÖN att .dessa kallas. republiker. Och sådant vill. man likväl utgifva för ärligt spel ?? Sj odelat lika mycken ärlighet ligger i den följande meningen om en viss tidnings — hvarmed, tydligt syftas på Aftonbladet — förhoppningar på den franska republikenp, m.-m.. Ja, det är sant att, vihoppades.något af denna republik ;.. men hvad. vi. hoppades, Har varit i humanitetens och, den af lag begränsade frihetens intresse. Men Aftonbladet har. ifrån första början icke undandolt de svärighete r,. som, republiken hade att bekämpa i sin ociyaliecsade förvaltning, . sin. stora armå somvlätt kunde blifva, hvad.den också nu visat sig blifva, ett verktyg uti en djerfinkräktares band, och; slutligen. valsättet med många EN de AR, Fr DER ITA AE nd SA