Aftonbladet – 9 januari 1852, sida 3

har utlöfvat 100 rår bko till den som upptäcker tjufven. — Helsingborg d. 3 Jan. Vi äro redan i dag satta i tillfälle att meddela resultatet af landsfiskalen Silfversparres nyaste undersökningar och ätgärder isammanhang med upptäckten af den djerfva stölden på Mölleröd. Sedan hr Silfversparre hållit särskildt förhör i Engelholms kronohäkte med derstädes i och för delaktighet i Möllerödsstölden insatta qvinspersonen Nelly Rosensträle och jägaren Huchard, af hvilka den sednare afgaf en märklig bekännelse rörande hela sammanhanget med mordet på handl. Jacobson i Sönnarslöf, hvilket i sin tid väckte allmän uppmärksamhet, och säsom gerningsman till berörde mord angaf den i Christianstads fängelse för delaktighet i Möllerödsstölden inspärrade Påhl Snygg, hvilken härtill skulle blifvit förledd af handl. Rosenstråle, dä biträde i Sönnarslöf åt Jacobson, mot löfte om 500 Rdr ersättning, lät hr Silfversparre afföra Nelly R. och Huchard till Christianstad för att der konfronteras med bröderna Snygg. Förhöret derstädes fick det resultatet att dessa sednare omsider fullkomligt bekände. Efter detta begaf sig hr Silfversparre, i sällskap med kronofogden Billing, till handl. Rosensträle i Sönnarslöf. Nelly Rosensträle tros, vid det hon tillika med Huchard fördes genom Åby till Christianstad, ha fätt något tillfälle att varna sin broder, handlanden, och denne har väl alltså ej varit alldeles oförbered på att hotande moln hängde öfver hans hufvud; hr Silfversparre hade derför också på förhand vidtagit åtgärder för att obemärkt hälla Rosensträle vid hemmet och hindra honom frän nägot förtvifladt steg. Vid Sifversparres inträde tog sig Rosensträle — som redan hade lagt sig — till en början en temligen hög ton, äberopade sig sitt gamla adelskap och protesterade mot arrest. Innan han uppsteg ur sängen, hade ban imedlertid redan bekänt allt; han päklädde sig nu och anhöll endast att slippa bli förd med fängskjuts från hemmet. Silfversparre tog honom då i sin egen vagn och förde honom genast till Engelholm, der han insattes i kronohäktet. Påföljande dag bar Rosensträle derstädes till protokollet afgifvit en uppriktig ytterligare bekännelse, hvilket i allt sammanfaller med Huchards. berättelse; ban äberopade endast såsom en mildrande omständighet, att Vargen (Jacobson) varit allmänt så illa känd, att han, Rosensträle, ansett sig genom hans rödjande ur vägen ha gjort en stor välgerning ät hela orten.. Rosensträle, hvilken anses för en: förmögen man, har dessutom, utom protokollet, bekänt sig vara delaktig i Möllerödsstölden och flera andra brott, t. o. m. röfveri, hvarom allt domstolarne i sin tid komma att anställaundersökning. Flera personer äro ytterligare, till följe af dessa Rosensträles bekännelser, mer och mindre svärt komprometterade och komma att häktas. (Ö. P.)