Aftonbladet – 9 januari 1852, sida 2

andra Lagrange, Bougainville, de Winter, marskalk Lannes, Voltaire, Rousseau, arkitekten Soufflot, Mirabeau med flere. Ar 1793 borttog man derifrån den sistnämndes stoft, för att skaffa plats åt Marats lik; Ett år sednare blef detta vidunders kropp ryckt ur äretemplet och kastadt i Montmartres kloak. Ett välbetänkt dekret stadgade omedelbart derpå att, till undvikande af dylika folkenthusiasmens förvillelser, upptagandet i Pantheon för framtiden icke skulle tillerkännas heroerna förrän 10 år efter deras död... på det man skulle kunna skärskåda deras förtjenster genom den närmaste efterverldens camera optica ! Kejsar Napoleon återlemnade Pantheon åt kyrkans tjenst.. Men det blef emellertid endast en restauration till hälften, emedan medel saknades för att insätta ett kapitel af prester, värdigt detta imposanta tempel, ettaf de skönaste monumenter i Europa, Detvar först Ludvig XVIII som åter upprättade den offentliga gudstjensten i denna kyrka. Vid domkapitlets installeringsceremoni apdstroferade erkebiskopen af Troyes häftigt Voltaires och Rousseaus stoft, för att de icke till ett så högtidligt ögonblick vetat förflytta sig ur de grifter, i hvilka de ännu funnos. År 1830 förbyttes Sainte-Genevidve åter till Pantheon , och David (dAngers) byggde den ryktbara frontonen med inskrift: 4t sing store män, af ett. tacksamt fosterland. Det slutliga öfverlemnandet till religionens tjenst af detta vexelrika monument kan dock icke försiggå utan Dbetydliga inredningskostnader. Gros har på kupolen målat en apotheos, som icke kan vara i presternas smak; likaså måste Davids fronton befinnas alltför litet orthodox; dessa begge konstverk måste således bort. Och hvad skall det blifva af de stora målningar, som år 1848 uppdrogos åt Chenavard, och hvilka han just nu, jemte sina elever, håller på att full