Aftonbladet – 9 januari 1852, sida 1

vid 1812 års riksdag, tvertemot grundlagen, tillvägabragte indragningsmaktens införande? som sedermera motionerat juryns afskaffande i tryckfrihetsmål m. fl. inskränkningar i def na dyrbara rätt? Deras förtjenst är det åtminstone. icke, att dessa reaktionära försök misslyckats. C sr för att: ej endast tala om grnudlagarne hvilka hafva med den segaste ihärdighet hindrat de af landets behof så högt påkallade reformerna i vår -kiiminaloch civil-lagstiftning, i kyrkoordningen och krigslagarna, i -tull-lagstiftningen, i administrationsoch skatte-förenklingen;: i den militära organisationen m. m. somhär icke bes höfver specificeras ? Sör Under sådana omständigheter kunna vi icke annat än anse det för en smula menlöst af Svenska : Tidningen att framkomma med ett slags loftal öfver våra konservative; för deras liberalitets och för det att det icke lyckats dem att hålla ännu mer tillbaka, utan att de ätminstone i någon liten mån nödgats gifva efter. Beträffande den stora reformfrågan, på hvars lösning likväl slutligen allt det öfriga hufvudsakligen beror, sä synes bäst af: den här i kortbet kommenterade artiken uti Svenska Tidningen, att partiety till och med är miss: nöjdt öfver att vår grundlåg medgifver, vatt göra ens -tillföremål för öfverläggning vid någod riksdag. en a om den; kära ståndsinrättningens upphäfvande! Dettd påminner oss om ett för omkring 20 år sedan af de korservative anstäldt tryckfrihetsåtal emot enjhär utkommande tidning, för det denna genom införandet af en: petition om en representas tionsförändring grundad på samfälda val — hvilken skrift dock vid påföljde riksdag med tusentals underskrifter frambars till sjelfva thtönen — skulle hafva smädat Rikets höglofl. Ständer; och för hvilken förbrytelse tidningens utler gifvare fälldes: till 200 rdr banko böter; ell motsvarande sex månaders fängelse. Det är förmodligen desSså tider, som Syeks sea Tidningen önskar åter, för att tysta munnen :på de. liberalistiska, sadduceerna. Filer hur? — Då den officiella tidningen icke meddelar de förläningar-af svenska ordnar, som ske till utlänningar, hafva vi anställt en jemförelse emellan 1851 och 1852 årens kalendrar och dervid funnit att under perioden emellan deras: ttgifvande. nedannämnde utländningar blifvit utnämnde till svenska ordensvärdigheter, neml.: : : Inom Svärds-orden: Till kommendör med stora korset: danska krigsministern och general-löjtnanten Hansen. Till kommendör: kongl. danska öfversten Juel. Till riddare: franska artillerikaptenen Champollion, franska kaptenen Delmas, danska kaptenen Du Plat, franska öfversten Fournier, franska öfversten Jacquemin; danska öfversten Lorentzen, ryska Tyttmästaren Obreskoft, franska esqvadronschefen de Pajol, österrikiska kaptenen de Querlonde, ryska öfversten Teliakoffsky, danska öfverstelöjtnanten Thrane, danska öfversten von Torp. Inom. Nordstjerne-orden: Till kommendörer med stora korset: franska republikens härvarande minister Lobstein och f. d. danska ministern Bille. Till kommendörer: f.d. greffier vid nederk generalstaternas första kammare baron Louis de. Geer, danska etatsrädet Forchhammer; danska ministern i Belgien Coopmans och ledamoten af Ottomaniska justitiekonseljen Mehemed Moukhtar. Bey. . Till riddare: franska archeolögen de Caumont, historiegrafen vid franska marinen: Chausseriau, belgiske historiemälaren de Keyzer, brasilianske öfverläkaren Lallemant, nederländska martinmälaren Meyer, nederländska chargå Waffaire i Bräössel grefve Zuylen van Nyeveldt. ; Inom Wasa-orden: ; Till kommendörer : presidenten i belgiska archeol. samfunrldeti Antwerpen Vicomte de Kerchhowe, Ceremonimästaren vid Ottomaniska utrikesdepartementet Esseid Mehemed-Kiamil-Bey. ; Till: riddare : brasilianska professorn Abbot, franska undersäten Avignon, franska generalinspektören Blondel; engelska jernvägsägaren Douglas, danska öfverkommissarien Hjorth, byrächefen i franska finansministern Morel, ottomaniska tull-officianten Riza Effendi, nederländska myntgravören Schonberg. — Vid i dag hället. rådmansval hafva stadsnotarien Höjer erhällit -.:-, . 39 röster. Wickblad . se RDR Uppling cec. 28 I civilnotarien Westerberg . . . a 27 och hpell a EA 17 . . I följd af detta val uppförde magistraten; å det underd. förslaget, stadsnotarien Höjer, säsom äldst, ä 1:sta rummet, stadsnotarien. Wickblad ä 2:dra och stadsnotarien Uppling ä 3:dje rummet. — Sedan Kohgl. Maj:t af infordrade upplysnin; inhemtat, alt återstående behållningen af de hos statskontoret reserverade krigsrustningsmedel endast utgör 1063 rdr 20 sk. 3 rst,, sähar Kongl: Maj:t