lett belopp af 400,000 rdr. Erfarenheteu vid all kreditiv-rörelse.hos oss har visåt, ättshögst 3;sdelar och vatiligen endast ?y;-delar af de beviljade kreditiven på en gäng äro ute i rörelsen; den icke i kreditiv-törelsen begagnande 4:de. eller 3:de delen. utlånas i vanlig disköntväg; för att ej på något sätt öfverdrifva beräkningen, antaga vi likväl, att filialbanken normalt leller för jemnan, Har utelöpande endast 340,000 rdr, d...v..s. hela aktie-egarnes kontanta tillskott, samt den del-af. riksbankens försträckning, som utgår i ferm af lån eller: här 240,000. rdr. : Antaga vi nu, latt de ärliga förvaltningskestnaderna med rum; ved etc.:; för en så-liten bank ej öfverstiga 3000 rdr; och ätt förlusterna på utlåningen uppgå till 800 rdr; så bir ärliga utdelningen på aktie-egarnes kontanta tillal 8000 rdr, eller 8 procent, enligt följande öfverslag: . Bankens utgifter: 3-procent för af riksbanken förskjutne 240,000 rdr 77200 rdr Förvaltningskostnader 4 -3,000 Förluster 800 8 procent ä 100,000 rår 28,000 Summa utgifter 19;000 rdr Bankens inkomster: !, Procent kreditiv-renta å 400,000 rdr.. 2,000. 5 procent för i -omloppvarande .:340,000 --17,000. Summa inkomster 19,000 rdr Banken bör sälunda ledigt kunna lemna en utdelning af.8 procent pä. det kontanta tillskottet... Ingen må beskylla oss att på något. sätt. tills filialbankens fördel hafva uppgjort räkningen; denne har tvertom rätt att hålla ute i rörelsen: ännu. 60,000 rdr, och han: vinner, derpå 2 procent eller. 1,200rdr; anvisningarne, somv-den kan. utställa och utställer på kreditivet i riksbanken; ha en vissslöpnigstid--innan de hinna fram till Stockholm,under. hvilken filialbanken vinner rentan. Hinner man med aktie-teckninz gen längre än vi här supponerat, sä utfaller kalkulen naturligtvis ändä fördelaktigare. För den solidariska ansvarighet, aktie-egarne ikläda sig, ha vi hört en och annan hysa betänkligheter, hvilka man hufvudsakligen hemtat från de nuvarande privathankerna, . Man bör likväl besinna, att :filialbankarne endast: komma. att röra. sig med riksbankens sedlar, att de aldrig utgifva sandra förbindelser än sådana, som riksbanken skall infria, att-de sålunda äro fria: från det bekymmer, som, likt lett Damoeles-svärd,sväfvar öfver alla :privatbänker; det, att alltid hafva sin vexlingskassa i ett rigtigt förhällande till sina utelöpande sedlar. Det enda häll; hvarifrån en filialbank skulle ha någonting att befara, vore, attl. man fick en direktion, som genom en ytterligt värdslös. förvaltning och utlåning. bragte banken. på obe-l. ständ. Huru litet man likväl bör ha skäl att härifrån hemta några grundade anledningar till bekymmer, kan förhällandet med vära sparbanker, som il! sitt-sätt att röra sig .förete: någon likhet med de nya. bankarne, nägot upplysa. Enligt oss benäget meddelad uppgift från.räkenskapsföraren.si härvarandespar-1 bank; utgjorde denna inrättnings utlånade fond är 1841 bko rår 193;360. , 1842. 169,368. 1843: 2 161227. . 1804 v a 170541. 7 HI8457 3 1 23550026: (1846 -:315,057. i . 1847. vcr335,112. A --1848 ,. 20-372,500. i 18493 r01420,206: ; 1850 5 -—-423,064: ; Den har sålunda under de sista 10 ären, eller un-! der samma tidrymd, för hvilken en filialbanks oktrey j beviljas, rört sig i medeltal med-en ungefär lika stor ! summa, som vi här antagit den nya filialbanken skulle röra sig med; den har under hela denna tid icke förlorat en skilling på sin utlåhing, och under hela tiden för sin verksamhet bår den endast gjört en förlust.på 450 rdr. Liknande lär förhällandet vara med alla öfriga sparbanker, och vi erinra 05s specielt hafva, i en revisionsberättelse för förlidne år öfver VYstads sparbank, som rörer sig, om vi rätt: minnas; med en ännu större summa än den härvärande; settuppgifvet, att den under sin tillvaro gjort en Helt obetydlig förlust af ett eller annat hundrade rdr. Förklaringen är ganska enkel; den ligger, utom i en omsorgsfullt vald direktion, hufvudsakligen i det inskränkta området: af utlåningsdistriktet. Direktionen bör, om den är nä-! gorlunda talrik, kunna känna eller lätt förskaffa sig kännedom -omhvar. .och en som söker län :hos banken, och behöfver ej, såsom. fallet är vid våra allmänna! låneinrättningar, förlita sig på ett af en offentlig tjensteman utfärdadt säkalladt vederhäftighetsbetyg, för hvars tillförlitlighet han icke: stär: eller kan stå i nä-! got ansvar. En filialbank får ungetär samma område som de nuvarande sparbankarne; och dessa små:omräden. äro en annäjn fördel det nya banksystemet har med sig. De nuvarande stora bankdistrikterna, utom dot ott.do för bankerna försvåra möjligheten att. värja sig för förluster, underhälla ett vingleri och en samvetslöshet i låneväg, som i sin män -bidragaatt de-!g möralisera fationen. a I Vi ha från andra håll hört yttranden om svärigheten att anskaffa det kontanta tillskottet. Vi fästa härvid uppmärksamheten på den omständighet, attj filialbanken eger, att under loppat af ett helt är re. Nn qvirera försträckningen frän riksbanken, .och-vi för-!h moda, att den äfven-begagnar sig af denna rätt på:t det sätt, att den för hvarje månad reqvirerar !,,:del,4 oeh:-endäst-derä -bevlljar kreditiv och .diskonterar. Derigenom kommer. penningrörelsen genast frän bör-! jan i rigtig eirkulation,; och blir. jemt -fördelad året Nn om, hvaraf bäde rörelsen och-banken ba fördel. Att,!h åsätt man-brukat-vid-riksbankenslänekontor; släppa!d lakreditivsumman ut på en enda gäng, och ft Fi på en och samma dag draga in den, förorsakar en slags pulsation, eh feberaktig vallning i-pebningtillgängen, hvaraf banken drager ingen fördel, men all-S männa rörelsen betydligt lider; Under förutsättning säledes, att. filialbanken endast i smärre portioner, ( bi ex. ds Igste delar, hemtär försträckningen frän Stockholm, behöfver direktionen tndast med !,,:del ät gängen infofdra döt kontanta tillskottet, och att på detta sätt anskaffa detta bör ej kunna möta nägra t svärigheter, då man besinnar att, genom den ökade penningtillgång som smöningom uppstär, lättheten attih anskafta kontanta penningar tilltager) — vc. 85 Vi hafva yttrat oss så, omständligt, som. omfånget af en Hömingsnppsars kan medgifva, om fördelarne af de nya filialbankerna, för både rörelsen och dele-)5 gärne emedan vi äro varmt öfvertygade att, genomlXX den öfvergång till en bättre och klokare bankrörelsek öch penningebushällning de skulle kunna bereda, Vilic kunna hoppas göra vårt rörelsekapital. stort,nog för ri att, för-vära inhemskasföretag bli vära egna förläga vare, och befria svenska jorden från den utländska l a skuldsättning, som för närvarande trycker vär bank;l. Sch om den ohejdadt fär fortgå, slutar med att hota fl sjelfva. vär politiska sjelfständighet. ; ; k Kr ST v R jÅ Ke e MN vide I Utdrag ur ett bref från Skåne, — — — Nog griper religionsfrihetsfrågan diupare in i volitiken. än de flesta begripal