Aftonbladet – 8 januari 1852, sida 2

Genom hvarjehanda officiella och halfoffi.-.s ella yttranden..vederläggas.de utspridda ryk-lf enaw OM missa skatters, t. ex. saltskattens, lh an berättar följande roliga arniekdot omlji Generalen, hvars vrede och häftighet äro allmäntl) ända, fann, då han, sedan han äterfätt friheten, äerkom till sitt hem, en kolossal lista på visiter och Hö väldig massa med kort; Han befallde sin betjent 1 Itt, till-besvarande af dessa -artigheter, aflemna hanss tort till -alla de-vänner-som besökt honom under hans mäd. Betjenten lydde och verkställde noggrannt det!l inbefallda kortutbytet; Sålunda öfrerlemnade han ifven general Oudinots kort ät .:.-general Vaillant; som lätit inskrifva sig hos sin fordna förman, naturigtvis före sin utnämning till marskalk. Den nya f narskalken mottog detta kört, omtalade saken, ochli seneråal Oudinot finner sig således, trots alla sina örotester, bland dem som gifvit sitt bifall ät Elysee.l; z ENGLAND. i Om den nya uttikesministern lord Granvil-; les föregående bana och hans egenskaper meddelar en korrespondent från London föli; janide: Grefve Granville, son af en utmärkt diplomat, l är ännu en helt ung man, endast 37 år. Hana här l successift varit under-statssekreterare för utrikes an-l!1 selägenhöterna, vicepresident i handelskammaren och li general-intendent för armeen. Dessutom anmärkes att hän var vice president i den kongl. kommissionen för den stora industri-expositionen förlidet är. Med undantag af en viss administratif skicklighet och. en viss talaretörmäga, har han hittills icke gifvitl: prof -på nägra sådana egenskaper, som utrikes mini-l) sterplatsen i England tager i anspråk. Han sitterl; för öfrigt i öfverhuset, så att, om kabinettet öfver-l, lefver lord Palmerston till dess parlamentet äter sammanträder, kommer hela bördan. af utrikespolitiken att i underhuset hvila på lord John Russell. j ÖSTERRIKE. Sh En korrespondent från Pesth till Köln. Zeit. vederlägger ett rykte att Kossuths moder plötsligen aflidit. : j Från Pesth skrifves för öfrigt i samma tid-l: ning: Nöden, i synnerhet-bland de lägre folkklasserna, i många af. Ungerns städer är otrolig. Den tilltagande prisstegringen, äfvensoml den aftagande arbetshågen, hafva skapat ett roletariat, som är farligt för allmänna säkerheten, men ännu mer för sedligheten. — I en stad med 90,000 invånare veta 30,000 ickel hvaraf de skola Iiefva-följande dagen; Man finner i-dylika städer boningsrum, som likna! vilda djurs kulor. Ofta äro 20 personer sammanpackade i ett rum af 10 fots längd och 6 fots bredd.n —— z Återblick på år. 1851, Då man ser tillbaka på de. händelser, som under: det nyss tilländalupna året timat i vår verldsdel, fintier den betraktare, som under hvimlet. af hvarandra korsande fakta vill forska efter utvecklingen af den sanna folk friheten och rättsgrundsatsernas välde, inga glädjeämnen. inom det rent politiska området. Den -europeiska reaktion som .segrade.1849 och:1850, har 1851 firat sina triumfer och: be-! gagnat sina segrar på ett sätt, som skulle den hoppas att kunna i grund utsläcka hvarje -frihetssträfvande-.iEuropa samt : för framtiden få qvärsitta i ett orubbadt bo, en underlig hopgyttring af maechiavellistisk hofstyrelse, militärdespotismsamt -katholskt eller -protestantiskt jesuiteri. Utsigterna för den . närmaste framtiden . äro verkligen icke ljusa..-Visserligenvisar den allmänna oro och beklämdhet, som trotts alla vunna segrar och fördelar, -märkes--hos -de reaktionäre, att dessa icke äro så säkra på sin sak som man af deras beteende skulle tro, öch att de kanske i tysthet känna, att de vaen, öfver hvilka de kunna disponera, endast för ett ögonblick -gälla något: i striden mot tidsandan.-; Om: den restaurationy somi för närvarande spinner sitt nät öfver största delen af: Europa, skall blifva af längre eller Kkortare varaktighet, är emellertid svårt satt bedöma. Vi. vilja icke störa någons förhoppningar; aldra. första vänta sig: stora saker och händelser; må hvar och en, som deraf har glädje, på fingrarna uträkta månader, veckor och dagar, inom hvilka man har att vänta storartade kriser och en afgjordt lyckligare vändning: Dessa kalkyler och interessanta profetior kunna. hafva: sin. förtjenst. För vår del afhålla vi oss-emellertid frän att -profetera och vi Vänta oss, uppriktigt taladt, inga politiska underverk inom natt och år. Men hvad vi med säkerhet kunna icke -endast vänta, utan med den-fullaste visshet uttala, det är: . att den verldshistoriskautvecklingen icke kan stanna, derföre att ett litet antal: af egoism -förblindadec eller af-feg: ängslan bedårade personer ställa sigvi dess -väg-och: säga: härintill skall du gå; men icke: vidaret: Det skall gå dem såsom det: hittills :gått med alla; som trott sig kunna: kärtpa: mot idgerna mMed-kvärd. De skola; i stället för utt flytta samhället århun. draden tillbaka; och -få tiden att stå stilla sjelfva omedvetet blifva verktyg för utveck. lingen, och strömmen skall, antingen den häftigt störtar ned öfver dem eller mera sakta) stiger dem öfver hufvudet, i alla händelser) föra dem med sig. REA På tusende håll, inom alla lifvets områden bryter friheten och civilisationen frarn och de: som tro sig kunna döda idgerna genom ätt. undertrycka några personer, ellerjubilera derföre, att den politiska utvecklingen för ett) ögonblick är hämmad; märka icke eller glöm ! ma, att dessa makter 1all stillhet på otaliga vägar underminera våldets och fördömarnes ståtligaste byggnader. ; Betraktar man saker och förhållanden påls dötta sätt; så finner man vid betraktade af! det förflutna årets händelser flera glädjeämnen synnerligen då man vänder sin blick till. den! riaste och inflytelserikaste bland Europas når ioner, till Englånd, , 9 Vi finna der: en verldshändelse; hvars vigt pch betydelse för verldens framtid är så stor, utt man nu näppeligen kan mäta eller ens ama la dess följder. Historien skall en gång bes iq ätta om 1851 års verldsexposition sågom enlh AS mt fivllahearfa Ör; otvnI Lå LIRAT ERE VÄRK L 24 s SG t