Aftonbladet – 7 januari 1852, sida 2

a a bsr TR , producera regeringsorganernas artiklar, har nu , för egen räkning återtagit.ordet och i en den ; 26 Dec. offentliggjord artikel. angifvit sin ställning till den nya styrelsens I öfverensstämmelse med redaktionens öppna bekännelse, att . den är regeringarnes män, förklarar den sig jäfven nu taga ställningen sådan den är, utan att diskuteraden, samt lofvar att utan tveikan gilla de åtgärder, om den nuvarande sty-. srelsen skäll vidtaga i ordningens och den ,allmänna välmågans intresse,. — Man anmärker att: )Debats, undvikit att egentligen , egna regeringen något bifall, och dess artikel har på grund häraf väckt -en viss: sensation inom pressen, då. man anser den såsom början till ett slags qvasi-diskussion, som skulle tolereras af regeringen. PE s Bulletin de Paris, har hittills, såsom regeringens ifrigaste anhängare, varit befriad från föregående censur; men i anledning af dei bladet meddelade ryktena om en före; stående minister-kris, har äfven den nu blifvit underkastad de allmänna föreskrifterna, Det skall i synnerhet vara hr Turgot, som j blifvit ytterst uppbragt öfver ugpgiften det han skulle öfverlemna. utrikes-poörtföljen åt hr de Morny, och endast med möda skall det hafva lyckats hans vänner att besvärja stormen genom att påminna honom de vigtiga tjenster som Bulletin de Paris. gjort bonapatismens sak. Lumpna sinnen, som håna den besegrade, ; saknas ingenstädes. Se här hvad ett provinsblad, Memorial Bordelais,, yttrar om den I förjagade nationalförsamlingen och dess medlemmar: : I Den föraktliga byggnad, der f. d. natio3 nalförsamlingen höll sina sammankomster, demoliserass Man skall icke längre återi finna detta slags menagerie, der representerna, Frankrikes vanära, samlades för att drict ska, röka och konspireran. I närvarande tidpunkt torde det ej vara utan intresse att i ett sammandrag finna re,sultatetaf de omröstningar, som anstälts öfver de särskilda konstitutioner, som till denna dag varit förelagda franska :folkettill god kännande. Vi fästa oss här endast vid de författningar, som varit direkte öfverlemnade att sanktioneras af folket, och förbigå således ; såväl den af 1791, som den af 1814, hvilken loktrojerades, 1830 ärs karta, som dekreterades af deputeradekammaren och 1848 års konIstitution, sorn voterades af konstituerande församlingen. M I. Sedan den första revolutionen hafva sex konstitutioner blifvit antagna af folket. Dessa äro: Författningsakten af den 24 Juni 1793, uti hvilken, jsäsom inledning, äfven innefattades förklaringen om menniskansoogh-ar dena 3 Fräcktöi är I (22 Åugusti 1793), proklamerad säsom republikens grundlag, på grund :f folkets bifall, den 1 Vendemiaire är IV 1(23 Sept. 1793). ), Konstitutionen af den 22 Frimaire är VIII (13 Dec. 1799), som tillsätter en kohbserverande senat, ett triI bunal (lagstiftande församling), ett konsulstriumvirat för 10 är, med förste konsuln såsom verkställande maktens chef. Författningens af den 16 Thermidor år X (4 Aug. 1802) 0: ganiska Senatus-consult, hvarigenom konsulaI tet på lifstid infördes. Den organiska Senatus-consult af den 28 Flöreal är XI (18 Maj 1804), som förklarar attrepublikens styrelse är anförtrodd ät en kejsare, hvars värdighet är ärftlig. Slutligen. Additionalakten till kejsaredömets konstitutioner af den 22 och 23 April 1815, som organiserar pärskammaren och representanternas kammare på enahanda grunder med-de i-chartan af den 410 Juni 1814: , 5 i Dessa konstitutioner hafva blifvi! antagna med följande röstantal: — TA I : För. Mot. ) Konstitutionen af 1793 . . 1,801,918. 11,510. Konstitutionen af är III . !1,107,367. 7:49,977.). Konstitutionen af är VII -. 3,012;569. 1,562, Senatus-consult af är X . . 3,568,885. 8,374. Senatus-consult. af är XII . 3,572,329. 2,569. ! Additionalakten. . . . 1,306,000. 4,206. ! Omröstningen vid presidentvalet den 10 December : 1848 gaf följande resultat 1 De voterandesBantal . . . . 7,494,572. Louis Bonaparte . . . so. oo 5,372,834. i CAvalgnäCsr en enes sr vr ae RAR 1,469,156. l bedru-Bollin.-,-s,; .; a eo er 7 BT0,834, aspälla:e. Ci orbis oo ennne er 37,106. I Lamarting. oe ue ce sr TAR ER 20,938. Ic Changarniers sot ng Nalin 4,687.1c Spridda röster . rsille 12,927. I Bland de berättelser, som varit i omlop rörande utmärkta personligheters öden sedan den 2 Dec.,hafva väl inga så mycket varieg rat som de, hvilka angått general Cavaignac. Så berättades två eller tre gånger, att han I1 lemnat fängelset innan han verkligen den 191, Dec. slutligen återfick friheten... Likaså har 1 flera gånger och med utförliga detaljer berättats.om hans giftermål. Detta lärer dock först hafva försiggått den 25 Dec., då pastor Coque-e rel förenat de båda makarne, hvarefter den kathbolska ceremonien försiggått påföljande dag. Hl — Det omtalas fortfarande, att generalen be-n reder sig att afreså till Holland. f En mängd on dit cirkulera för öfrigt, menL det är: omöjligt att veta hvad sannolikhet skalld tillmätas det ena eller andra, då för närva-Ja rande, medan pressen och tribunen äro för-!v 8 k b t stummade, det icke gifves några grader mellan det officiella och det ovissa. . Vi anse det följaktligen öfverflödigt att här redogöra för de variationer i ryktena om konstitutionens och presslagens bestämmelser, som dagligen uppdyka, då man i alla -händelserk ihom-få dagar torde erhålla full visshet här-5 utinnan vid det i de första dagarne afJannarilä väntade offentliggörandet af den nya författk ningen. En af dessa variationer är dock, om lg cke just sannolik, dock nog sällsam för att förtjena serskildt omnämnas. En korresponlent till ;Independance Belge uppgifver nemID igen, att enligt första artikeln i konstitutiosen, skall franska republikens chef taga titel af okejsare. dee e le Rykten om modifikationeri ministeren cirkulera d lagligen, men motsäga hvarandra också dag-h ligen, hvarföre vi icke anse nödigt att nu här fö feproducera dem, 3 Man motser. innan kort med temlig visshet, e om icke ett upphäfvande, åtminstone en ge-jn romgripande reorganisation af samtliga natio: !d nalgardena. 2 2