Sävidt bekant är, har detta af direktionen sednast afgifna förslag till beredande af en tjenlig och wutvidgad lokal för skolan, icke ännu hunnit blifva föremål för föredragning hos Kongl. Maj:t, hvarföre mar ännu gör sig förhoppning, att detsamma skall i sinom tid vinna nådigt afseende. r Stockholm den 3 Januari 1852. P. E. Svedbom. BETER SATSAR EN Vi hafva från ex ledamot af Upsala läns hushållnings-sällskap, — SOM länge sysselsatt sig med samlandet af iakttagelser öfver Mälarens våttenhöjd, emottagit nedanstående artikel, som vi meddela våra läsare utan annan anmärkning, än att vi i denna liksom andra frågor af allmänt ekonomiskt intresse skola genom upptagande af meddelanden från flera håll söka att i hvad på oss ankommer medverka till ett opartiskt betraktelsesätt af dessa frågor. Vi hafva erfarit att den närvarande angelägenheten, nemligen Mälarens fortfarande höga vattenstånd, allt fortfarande på socknestämmor och i sammanträden sysselsätter de landtbrukare som bebo Mälarestränderna, och vi skola åt vidare meddelanden i denna både för landet och hufvudstaden så vigtiga fråga lemna det utrymme som bladets storlek medgifver. Ytterligare några ord om vattenhöjden i Må laren med anledning af drätselkommissio. nens derom till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga betänkande. Under de sednare 8 månaderna af innevarande år ha: så väl ikallmänna tidningarne, som mån och man emellan varit så mycket ordadt om orsakerna till och följderna af det höga vattenståndet i sjön Mälaren, att derom visserligen ieke vore mycket att tillägga, isynnerhet som numera Stockholms stads drätselkomsmission medgifvet att verkställa det af flera päyrkade mödvändiga öppnandet af gamla strömfåran vid Söder sluss,:jemte upprensning i södra armen af Norrström, så att sektions arean af utloppet blifver fullt lika stort, som det fordom varit, och dessutom hemställan till Kongl. Maj:t blifvit gjord, ätt genom utloppets utvidgning till större bredd och djup af sjelfva Norrström, få ett ännu större aflopp för Mälaren, än hittills förefunnits. Men då detta endast är medgifvet och ännu icke gatt i verkställighet, och ovisst är, ihuru mänga år det kan dröja, innan de föreslagna åtgärderna blifva fullgjorda, och i följd deraf strandboerne kring Mälaren, ännu flera är kunna komma att vidkännas rätt betydliga och för mängen ruinerande förluster, så tror insändaren det icke vara ur vägen, att åt saken ännu ge en sådan belysning, att det må blifva, så vidt möjligt är, utredt, om det tillstäppta utloppet vid Söderström möjligen bidragit till ännevarande års, efter värfloden, sä länge qvarstäende höga vatten i Mälaren, äfvensom hvilka följderna blifva, om, för hastigt och tillfälligtvis påkommande högt flodvatten i Mälaren, ej nödigt afiopp för detsamma beredes. Att den i är mer än vanligt stora nederbörden i första rummet är orsåken till säväl Mälarens, som öfriga större insjöars hastiga stigande, bar väl aldrig varit förnekadt och kan rimligtvis aldrig bestridas. Men lika obestridligt torde det vara, att ju mer afdoppen från en sjö förminskas eller helt och hället Tillstängas, ju långsammare faller också vattnet. Herr öfverste Ericsson har uti sin förtjenstfulla skrift Om Mälarens flöden, lemnat mänga värderika upplysningar, och äfven, deruti medgifvit, att till förekommande af de mehnliga följderna för strandAgarne ett vidgadt utlopp af Mälaren är erforderligt, :asmt ock gifvit tillkänna, huru detta ändamälsenligast skulle kunna åstadkommas, genom Norrströms utvidgning. Men han bestrider att tilltäppningen vil Södersluss haft nägon mehnlig inverkan på Mälarens vattenhöjd innevarande sommar — ett pästäende, som han grundar på obetydligheten af detta utlopp, och tyckes vilja bevisa detta genom: 1:mo att dessa utlopp varit stängda i nära 5 är, utan att det, förr än ä är, fallit nägon in att i de stängda utloppen söka orsaken till Mälarens ovanliga höjd; 2:do att, ehurusäl dessa utlopp varit öppnade från den 16 Maj till sen 14 Juni, vattenhöjden det oaktadt hvarken skall hafva fallit eller stigit mer eller mindre än förut, eller efterät, utan att fall-linien varit lika, så väl under den tid luckorna voro öppna, som: efter det de blifvit stängda; och slutligen försäkras det, att om än Mälarens utlopp blefve Herauvben utvragaat, sKan denna sjö hädanefter, som fordom, öfversvämma till skada för de lägt belägna strändernas vegetation. Den nyligen påkomna höstfloden har ytterligare gifvet br öfverste Ericsson anledning att bestrida, det den stängda qvarnrännan vid Söderström gjort något hufvudsakligt till vattnets stigande; hvarförutan drätselkommissionen antydt: att tilltäppandet af nämnde utlopp aldrig kunde kallas olagligt, då strandägarne icke gittat bevisa detta utlopp vara kungsädra. Till allt detta må i första rummet vara nog att einra, att huruvida afloppet varit kungsädra eller ej, Aärer göra litet eller intet till saken. Ett af älder befiatligt utlopp lärer aldrig lagligen kunna tilltäppas, dä mehn deraf förorsakas ofvanför boende, hvilkas rätt härotinnan otvetydigt finnes uttalad i vär allmänna lag. Man får ju icke anlägga en qvamn eller säg eller några byggnader, som ästadkomma upp -dämning, förr än efter behörig undersökning utrönt blifvit, att skada eller mehn för annan deraf icke förorsakas. Icke dess mindre har Stockholms drätselkommission trott sig äga rätt, att tillstoppa ett af älder befintligt utlopp, utan att på annat häll — förr än nu sent omsider — föranstalta nägot deremot svarande utlopp. De, som af ätgärden kunde. blifva lidande, och nu ätven fått vidkännas betydliga förluster, hafva aldrig i frågan före arbetets utförande blifvit hörda; och då de nu anmält underdänig klagan öfrer drätselkommissionens ätgärder, söker man afspisa dem med pästäendet, att det bemälda utloppet ieke är kungsädra, och säledes utan alla formaliteter kunde tilltäppas, ett pästående som endast ädagalägger fullkomlig obekantskap med gällande. lag och författningar. , Låtom oss nu vidare tillse, huru det förhäller sig med drätselkommissionens och öfverste Ericssons öfriga 1 ämnet aflätne yttranden, samt huruvida det långvariga flodvattnet i Mälaren kan till nägon del hafva förorsakats af uppdämningen vid Söderström. Drätselkommissionen har trott sig kunna bevisa, att de stängda utloppen vid Söderström alldeles icke i någon väsendtligare mon bidragit till Mälarens flöde innevarande är, eller haft del i den skada, som deraf uppkommit, derför att luckorna varit stängda nära 5 är, utan att förr än i är det fallit någon in att i de stängda tilloppen söka orsaken till vattenhöjden. Svaret på drätselkommissionens invändning härvid är helt enkelt detta: att de stängda utloppen icke varit -orsaken till floden, men väl till dess längre qvarstäende; — och att nägon olägenhet under föregående ären af utloppens tillstängning icke uppkommit, har varit helt naturligt; då under dessa är icke nägon större flod intråftat. Man vet ju ock, att under vanliga år utloppet vid Norrström är tillräckligt. Men åeremot alldeles icke mot behofyet svarande, då större flöden inträffa, hvilket ärets bedröfliga erfarenhet äfven bevisat. (Forts. följer.) me Poströfveriet. Den 29 Dec. anställdes uti Götheborgs poliskammare förhör med de gripna poströfrarne,! Johannes Johansson Nätt från Bäckebo och Johannes Hansson Löf från Orrleken i Kinnarumma socken af Marks öm 0 2 NR a EA AA RAA Tä RA Af: ON VREDE soul Br ERS MEN mf