Article Image
mer, förmåätts bevuija honom iör 1V ar ar, ehuru påtryckt den allmänna rösträttens bedrägligaprägel, ihålig och ohållbar. Den Ithron han sitter på är byggd på öknens sand och den skall rainla för första stormil. (Från Aftonbladets korrespondent.) ; — Köpenhamn den 25 December 18511 I lördags den 19:de slutade riksdagen sina förhandlingar för i år och dess julferier, som räcka till! den 5 Januari 1852, började. Förhandlingarne hafva på den sednaste tiden igkel, erbjudit något af synnerligt intresse; underl: det Landsthinget sysselsatt sig med-föga prin-Js cipvigtiga lagar, isynnerhet angående näringsförhållandena (hvilka regeringen tyckes hafva för afsigt att efterhand -omreglera), har Folkthinget sysslat med andra behandlingen af finanslagen, och har utarbetat lagens utgiftsi afdelning med undantag af krigsministerns, budget, vid hvars behandling vigtiga principfrågor, i synnerhet angående hufvudsta-l, dens befästande å la frangaise, skola komimal, före och kanske gifva anledning till häftiga : stridigheter. Vid dessa budgetsförhandlingar 1 har visat sig en sällsynt enighet emellan thin-, gets olika partier, i det nästan-alla finans-ut-1, skottets betänkanden hafva gått igenom medl: betydlig majoritet och det oaktadt från mini-, rens sida ofta ganska häftiga motsägelser ö 6 f ct 6 r 8 egt rum, isynnerhet -vid fråga om besparin-. garne. Flera utgiftsposter äro således, isynnerhet hvad marinministören angår, nedsatta gänska betydligt, och det med författningen missnöjda partiet har icke underlåtit att häraf taga anledning. fill att utbryta i häftiga :rop. öfver riksdagens snålhet, särdeles i afseende på embetsmännens aflöning. Häri är efter vår tanka mycket öfverdrifvet, ty om man icke kan frånkänna ,Bondevännerna em viss böjelse för att någon gång vara snåla på orätt ställe, har men på det hela taget ingen orsak till att vara missnöjd med riksdagens.verksamhet i ofvannämnde afseende, ty man måste väl komma ihåg, att den gamla byråkratiens tid, från hvilken så många af våra olyekor datera sig, nu är tilländalupen, och att skapa ett nytt, mot folkfriheten fiendtligt embetsmannavälde, tyckes det för närvarande minst af allt vara skäl till. Denna Folkthingets enighet i. budgetfrågan står i skärande ikontrast mot dess oenighet under adressdebatterna. Det är från yttersta vensterns sida. som splittringen alltid utgått; denna med ministåren, så belåtna venster, som krasst ställt sig tvärt mot ministören, hvilken då blifvit tagen under armarne af centern; rollerna håfva nu blifvit på följande sätt ombytta: då fråga är om mtrikespolitiken, är regeringen, enligt det indifferenta reformpartiets tanka, förträfflig, mindre deremot i inrikespolitiken, der regeringen understödes af de mera konserva tiva bland det nationella partiet, hvilka: den förr hade till mofståndare i utrikespolitiken. Det faller af-sig tjelf, att i denna splittring ligga stora chancer för en slug regering, som förstår att manövrera med skicklighet, för att hålla sig uppe, och det kan icke vara något tvifvel underkastadt, att ju icke ministåren vid tillfälle begagnar sig af denna omständighet. ; : En eller annan skall kånske fråga till hvad resultat ministeören på de psväfvånde underhandlingarnes, väg kommit med afseende på den slesvigska frågan, hvilken med rätta kan kallas för vår framtids lifsfråga. Angående besvarandet häraf: befinna vi oss i stor förlägenhet, då intet bestämdt härom -meddelats allmänheten. Under, det några berätta, att den visdomens sten, som ministeren funnit, är en-tredelning af-monarkien, -en statsräftlig; treenighet, hvilken under tidernas lopp skulle leda till en fortsatt oenighet och föra med sig ett nytt slesvigskt krig, tro åter andra — och dessa torde icke vara de sämst underrättade — att ministeren ännu alls icke vet hvad den sjelf vill, men blott afvaktar ytterligare ordres från de höga kabinetterna i Wien, Berlin och Petersburg. Enligt åtskilliga kriterier, såväl yttre som inre, har den sista meningen åtskilligt för sig, och man skulle möjligen icke misstaga sig mycket om man benämnde ministerens framtida politik som en stagnationspolitik, en afvaktandets politik, som påminner om mannen i den gamla fabeln, hvilken satt och väntade till dess floden skulle flyta bort; blott icke ministeren väntar så länge, att floden strömmar öfver sina bräddar, och låter den. sjelf följa med, psväfvande såsom alltid, på vattnets -yta. Huru det nu må vara, så är ministerens politik dock ännu ett obekant X, som säkert ännu länge skall förblifva dunkelt, trots de halfofficiella -bla.dens försäkringar, att nu skall allt snart: vara ordnadt och regeringens handlingar ligga klart 3 för dagen. Kammarherre Billes sändande till ( Berlin; : hvarpå många lagt så mycken vigt, står enligt alla julmärken icke i någon väI .sendtlig förbindelse med den slutliga --lösningen. Re Sr j. Industriexpositionen i London, vid hvilken Danmark ingalunda varit dåligt representeradt (— härom vittnar prisutdelningen — har lagt ett litet ägg härhemma, i det industriföreningen i Köpenhamn i dessa dagar inbjudit till en dansk industriexposition under Augusti och September månader nästa år. Idden är för öfrigt icke ny; den första exposition af dan;ska industriprodukter egde rum för 17 år se,dan och har medlängre mellanrum efterföljts, om vi minnas rätt, af tvenne andra expositioner, hvilka i hög grad-tilldrogo sig allmänhetens uppmärksamhet och proportionsvis-hade; Itemligen värdefulla saker att framvisa. I dessa! tider, då täflan öfverallt är stor, skola dylika företag alltid erhålla ett gynnsamt resultat och de danska industriarbetarne hafva derföre äfven med stor ifver omfattat idgen, så att vi till nästa år hafva att vänta att få åvägabragt; len exposition; som gör vär industriella odling: både heder och gagn. G. RS ———————— —— 2 RT FAME RETA SE AS El ehm säl fa breed 1 j I l t j 1 t ( l 1 Y 1 j 8 I I i I I Töctrå en IR Bråk — Norrbottens-Posten meddelar nedanstående märkvärdiga nyheter från Finland: Utdrag af ett bref från Wasa. ja ÅT MU TTR 2 TITTA GR fat ov NR ME SE FE PA Se PN AE SST

5 januari 1852, sida 3

Thumbnail