svarar honom presidenten leende; det är jag som gifvit honom lof att gå dit, men han g ara.på tryckeriet kli dd oc En stund före kl. -11 tillkallades hr de Beville, presidentens ordonnansofficer, hvarvid presidenten lemnade honom dekreterna och proklamationerna med dessa ord: Det här måste tryckas. Gå till tryckeriet, sätt arbetarne i verksamhet, ställ bredvid hvar och en af dem en väpnad karl och låt dem veta, sedan arbetet är slutadt, att ni har ordres att låta skjuta hvar och en, som lemnar tryckeriet, innan det är slut på opera comiquen. Befallningen blef utförd. : Enligt en annan version, skulle hr de S:t Georges varit på förband invigd i förtroendet. Likaså Vieyra, nationalgardets kommendant. Presidenten skulle hafva sagt till honom: Det är i morgon, eller rättare i afton, som jag griper verket an. Jag räknar på, att nationalgardet icke visar sig. Hvad behöfver ni för detta ändamål?, 7— Vieyra skulle derpå hafva svarat: Ett regemente kuirassiererse. Detta regemente ställdes till hans disposition. Alla äro ense derom, att Morny ådagalagt en förvånande grad af lugn och Köld, i synnerhet i det kritiska ögonblicket. Jag inskränker mig till dessa detaljer, ty mitt bref skulle eljest öfverskrida det vedertagna måttet; i AH (Utärag ur ett bref från en lahdsman.) Paris den 19 Dec. 2 Jag har varit midt i enåstatskupp och öfvervarit barrikadkriget. Paris kunde ej gifva sig utan batalj: det var naturligt. Men icke hade Napoleon segrat, om nationalförsamlingen, som han upplöste, : varit mindre hatad, och om allmänna rösträtten, som han återgifvit, icke afväpnat de flesta. Det var blott de hemliga sällskaperna, som stridde denna gång, utan ringaste understöd af den stora populationen, som dels: för närvarande är trött vid revolutionerna och dels nöjd med nyssnämde gåfva. Också såg man mest välklädde personer på barrikaderna; och när jag söndagen derpå befann mig på Montmartres begrafningsplats och räknade de döda kroppar, som lågo utsträckta bredvid hvarandra, för att sökas af sina anförvandter, fann jag de flesta tillhöra — att döma af klädedrägten och ansigtsdragen — den bättre och mera välmående samhällsklassen. Mången vacker, ehuru förbleknad yngling såg jag der med louidorer i fickån och guldkedja kring halsen, men med det mördande blyet i panna eller barm. Starkast har motståndet varit i departementerna, der man lika litet som i Paris tror på presidentens ärlighet. Men de, som stridde möt honom, hade ingen fana att förena sig under. Han hade ju upplöst en hatad nationalförsamling, ätergifvit allmänna rösträtten och försäkrat republikens vidmakthållande — ord och gerningar, som starkare än hans bajonetter understödde statskuppen. s Nästa måndag kommer genom sluten omröstning (presidentens medgifvande dagen efter striden i Paris) Frankrike att säga sitt ja eller nej till hvad Napoleongjort. Jag tror att ja blir öfvervägande, icke derföre att man allmänt gillar statskuppen, utan för det att man befarar nya: revolutioner. Handeln och industrien, som icke kunna lefva af dylika, skola troligtvis, ehuru. med rynkade pannor, lägga ja i urnan. Återstår sedan att se hur Napoleon reder sig vid ordnandet af de 2:ne kamrar, på hvilka konstitutionen skall hvila, och hvar han skall finna elementer för den andra kammaren i ett land, der inga. sådana finnas, ty att enkom göra pärer för detta ändamål vore en nästan otänkbar galenskap. I hvad fall som helst och. huru formerna för den styrande och lagstiftande makten än bli, så står dock republiken qvar, och det på ganska bred basis, och otroligt är visst ej att Napoleon gör sig en ära af att, blott han får sitta qvar, punktligt hålla. sina löften dennz gången. Dock: det blir ej blott hans ära (tagen i den mening Aan föreställer sig), utan en ren nödvändighet för honom sjelf, att bibehålla republiken, ty tager han ännu ett steg, sträcker han handen mot kejsarkronan, då är han förlorad. Hufvudsumman är, som sagdt, att republiken står, om också någon tid blott till namnet. I namnet ligger, åtminstone för den skarpsynte, mera än man i allmänhet tror. Låt det blott några årtionden klinga genom Europa, och det skall genljuda öfverallt — och ett faktum finnes, som alla kunna se, nemligen att republiken, styrd med handskar af jern eller silke, likväl ändock alltid är det ärftliga väldets graf. 2 (Ur the Times frän dess korrespondenter.) Paris d. 20 Dec. Det tillstånd, hvari vi blifvit försatta, är verkligen det mest beklagansvärda och af en ådan natur, att jag icke