Aftonbladet – 3 januari 1852, sida 3

fr alt halva Dbeträdt det BULIUIDIGNUT VIN GAUvb, uten att veta det, missledde af Indianerna som fruktade ankomsten af dessa okända gäster. Sir Walter Raleigh, som af Drottning Elisabeth i England dömdes till döden för högförräderi, synes hafva varit den siste som visste nägot om Eldoardo. Han kände guldförande trakter i granskapet af Caroni, en af Orinocos bifloder. Efter hans tid syntes man anse hela berättelsen om Eldorado säsym en fabel och till och med A. v. Humboldt har varit af denna mening. Det äterstår nu likväl ingen tvifvel om dess existens. Lika visst som Californien existerar: Eldorado; det är beläget i söder och I af det franska Gnyana, an Orinoco och Sierra Pocararma. . ma i stutet af 1847 utbredde sig ryktet i republiken. Venezuela attEldorado hade blifvit uppTtäckt i kantonen Upata, tillhörig. provinsen Spanska I Guiana. En fransk läkare i Angostura begaf sig till kantonen och fann vid en närmare undersökning att nästan alla dess bäckar och floder förde guldsand. Denna kanton är ungefär 2,200 svenska qvadratmil. En arbetare, som förut varit syselsatt vid grufvorna i Choco, gjorde ett besök i Upatas-kantonerna och samlade på några få dagar en summa af 16,000 franes, medelst vaskning af gruset på bottnen af flollden Yuruari; andra personer samlade på samma ställe I guld i större eller mindre ymnighet. . Den som sednast undersökt dessa nejder är en sisIvilinginör Alphonse Ride, som under jultiden 1850 I hegaf sig till Upats i sällskap med en fransysk läkare är Beauperthivs. Det är ur hans reseberättelse, in!!. 74 Revue des deux mondes för sistl. I Novemfasen vi läsa de korta notiser vii detta ämne meddela vära re. Det var a trakten af den lilla staden eller KögpinSn som herr Bide och hans vän dre;ktor gen Topuque. r en tid uppslogo sin boning. frakBeauperthius . fylld äf ankomlingar af alla möj ten var redan en ot oaktadt stodo lifsmedlen ännu liga nationer. Nå en arbetare för en fri me om ganska lågt i ine en fullt tillräcklig och sun a föda dagen kunde finna eP fyra till fem timmar ; arbet Han kunde dertill med. Kogting vaska från ndr: och utan särdeles ansträ år Motsvarande June till hunåratjugufem riP.8GT svenskt bal. Or omkring 20 francs eller 10 k ingen uti tr? 00 M man dertill betänkrer att vas rede delar al sträg medförer förlust af mer ån tick ikea man sv ldet som är inneslutet i leran, från hvi tt det i Jxer skilja den; her man rätt att rg att det I essa nejder finnes betydliga rikedoma. . Hr Ride upptäckte snart . t guldet förekom i bäddar af grön eller ljus lera. . Ufter nägra dagars arbete fann han att 10 kilogram. 2er (omkring 20 skälpund) jord innehöllo halftannat TAN guld. Åtskilliga beräkningar gjordes och machi er konstruerades, hvarigenom det skulle hafva blifvit honom möjligt att samla för 750 francs guld om dage. om äcke en i Tupuquen utbrusten epidemi hade tvung it sällskapet till ätertäg. Oaktadt sin korta bekantsk. ap med nejden är hr Ride öfvertygad att detta distr ikt innehåller lika mycket guld som Californien. Vi ldarna gjuta deraf kulor för sina skjutgevär; i allmär het förstå de sig ej på dess värde, och de gifva . ofta för de eländigaste europeiska småsaker guld till: 50 dubl. värde. Om man antager, säger hr Ride, emn emigration af 100,000 europeiska guldvaskare och beräknar deras medelinkomst till 10 rdr bko eller 24 francs om dagen, skulle detta göra 50 millioner francs i månaden; införde man vidare ett tjenligare va skningssätt med cylindrar, kunde man tredubbla art ietssummau och utdraga nio tiondelar af guldförrå det, då vaskningen i träg sällan lyckas att utdraga 1 ner än en tredjedel. — Priset. på lifsmedel kan i dessa rika trakter aldrig gerne stiga högre än 2 francs om dagen: Vägen är lätt och billig tör Europgerniw. Till kuststäderna kommer han med franska eller engelgka fartyg, som på Antillerna lasta socker, derifrån på kort tid och för billigt pris med ängbätar på Orinoco. Den utvandrare som finner sig bedragen i sina förhoppningar har lätt att vända tillbaka, om han ej föredrager att säsom äkerbrukare stadna qvar i det bördiga Guyana, det boskapsrika Barcelona elier det friska Cumana, hvarest temperaturen är den samma som i Paris under maj månad. Författaren till ifrägavarande uppsats räder sina landsmän att ej förhasta sig med utvandring, utan först afvakta resultaterna af Januari och Februari mänads arbeten, för att erfara om epidemien är tillfällig eller en följd af klimatiska förhållanden, och framförallt att för utvandringar sluta sig tillsammans i väl organiserade och väl utrustade sällskaper, emedan i ett obebodt och alla civilisationens hjelpmedel saknande land, faran för den enskilde växer i samma män som hans utsigter minskas att på egen hanå göra sitt arbete särdeles vinstgifvande. — FRANSKA NATIONALFÖRSAMLINGENS ANSLAG FÖR UPPLYSNINGEN. Följande uppgifter öfver de summor, som den nu icke nog smädade franska nationalförsamlingen nyss före sin upplösning för nästa-är-voterade för vetenskapen ock. konsten äro hemtade ur en: engelsk tidskrift: Institutet 572,000 fr. Naturhistoriska museum (i Jardin des Plantes) 469,780 fr. — Astronomiska inrättningar 121,760 fr. — tub för Pariserobservatoriet 45,000 fr. — Nationalbibliotheket 329,000 francs. Swbskription på böcker (hvilka sedan : utdelas till de offentliga bibliothekerna i departementerna) 120,000 fr. — uppmuntringar och understöd till lärde och författare 180,000 fr. — lärda sällskaper 35,000 fr. — lärda. resor och beskickningar 66,000 fr. -— till utgifvande af otryckta dokumenter 120,000 fr. — sköna konster 454,000 fr. — nationalmusger 308,700 fr. — konstverk och dekorationer för allmänna byggnader 900,000 fr. — inköp af taflor och statyer för Louvren 100,000 fr. — underuäll af nationella minnesmärken 745,000 fr. — uppmuntran till artister och aktörer 75,000 fr. — subskription på arbeten i skön konst 136,000 fr. — för ett verk kalladt Rome Soutenaine 100,000 fr. — understöd och pensioner till artister, teaterförfattare, kompositörer och deras enkor 137,000 fr. — understöd ät teatrarne 1,327,000 fr. — teatercensuren 22,000 fr. — bidrag till italienska operans pensionsfond 200,000, dito till franska operans pensionsfond 10,000; Concervatoire des Arts et Mötiers (ett slags polytekniskt institut i oerhörd skala) 1,163,000 fr. — nationalboktryckeriet 256,440 fr. — eller tillsammans närmare 3,600,000 rdr svenskt banko. — Denna frikostighet mot bildningens intressen hedrar i värt tycke lika mycket den väldförda lagstiftande myndigheten, som usurpatorn inlagt en måttlig ära genom att plundra de offentliga tillgängarne för att på ett onaturligt sätt uppehälla kursen på statspapperen. . Det äterstär att se om Napoleons militärbudget vid nästa ärs slut lemnat ett öfverskott af 7 millioner francs att användas för den andliga odlingen i Frankrike, — I Stagno Piceolo i Illyrien förmärktes temligen häftiga jordbäfningar den 1 och 4 December.