Aftonbladet – 3 januari 1852, sida 2

tolpe tyckte — uppslå sina boningar. Detta skiljda I äge beröfrar oss, detär -onekligt, åtskilligt:godt;!g men befriar oss ocksä, det är obestridligt, från myc-, set onidt. FER CR i jr nFörgäfves skall man försöka att häfva detta för-!! rällande, förgäfves skall man söka göra oss till egent8 iga europeer; vi blifva det sannolikt aldrig, annat änj här och der i några enstaka gestalter. Åugan har. f lagit bro öfver Östersjön, men de tankar och känsor, som äfven den medförer, afkylas af latitudsgra-!; lerna, brytas mot vär härda natur, tränga icke till, ljupet af vära sinnen.n Är detta Svenska Tidningens allvarliga me-! ning, då bör den med all makt sträfva för,!, att de bristfälliga kommunikationer med utlandet, som redan ega rum, upphäfvas; att post1 förbindelser, i stället för att nödtorfligen re-;, formeras, alldeles afskaffas, o. s. v. På det, sättet skulle vi kunna fullständigt nå den lyckan att icke vara europeer, utan kunna blifva, riktiga chineser eller fasthellre eskimåer. I Svenska Tidningen proklamerar i samma! nyårshelsning Sverige för det lyckligaste land i Europa. Den uppräknar några europeiska länder och frågar hvilket bland dem vi kunna , anse såsom i något afseende lyckligare än vårt , fäderneslond: ha Är det brödrariket, med sin ytterligt demokati-. ska författning, sin representation, som utesluter landets kunnigaste män, sin outvecklade näringsflit, sina djupt grundlagda kommunistiska rörelser? Är det Danmark, med en ny författning, af det tillskrämda : slaget, utan rot i folkets historia och tänkesätt, hvil-: ken, om den bestär mot fremmande makters ovilja, troligen faller för vaknad inre öfvertygelse? Är det Tyskland, som, trånande efter en nationlig enhet, — en tränad, som man mäste vara politiskt förstockad i! för att kunna hos ett stort folk fördöma, — är af de nya rörelserna djupt och grundligt, säsom allt der i landet sker, skakadt i sina innandömen? Är det Storbritannien, med sina chartister, sin arbetarenöd, sin ofantliga statsskuld, sina vidunderliga rättsförhäl-! landen och sitt Irland? Är det Frankrike, som, efter sextioäriga försök med alla slags statsformer, mellan despotens jernvilja och obegränsa folkyra, tve: kande mellan kejsarkronan och den röda mössan! kastat sig, till ögonblieklig hvila, i militär-despotis-;. mens armar? Om tycke och smak vilja viicke disputera. Vi lyckönska Sv. Tidningen till alla förträffligheter och all fullkomlighet, den ser om-j kring sig. Vi undra endast hvarföre den i! sin jemförelse alldeles bortglömt tvenne stater af andra ordningen med liberal styrelse och: med hvilka vi i första rummet kunde sammanställas — Holland och Belgien. Tillvitelserna mot de båda brödrarikena:! kunna vi likväl icke med fullkomlig tystnad; törbigå. Om Norge säger Svenska Tidn., att dess representation utesluter landets kunnigaste män,. Vi erinra endast om de flera! utmärkta och talangfulla personer, som från! storthinget inträdt 1 statsrådet, en Foss, en! Stang, en Sörensen ms fl., och vi undra om vår riksdag kan förete många personer, somi i insigter och parlamentarisk förmåga öfverträffa Schweigaard, Aall, Lange, Harbitz, Dahl, Holmboe m. fl. af sista storthingets utmärktare personligheter. Vi bedja Sv. Tidn. jemföra t. ex. debatterna öfver jernvägsfrågan i: norska storthinget och på svenska riksdagen; diskussionen ötver judefrågan i Norge, sammanställd med den som öfver samma ämne vid sednaste riksdag fördes på svenska riddarhuset vittnar äfven särdeles fördelaktigt om: intelligensen hos den ytterligt demokratiska! församlingen... Hvad angår Danmarks författning, så är den allsicke xtillskrämd,. Under den förra enväldiga regeringen har danska folket blifvit uppfostradt för friheten. Fredrik den 6:te befordrade genom en mängd goda institutioner folkets bildning och materiella förkofran; han inrättade derefter provinsständerna för att så Ismåningom vänja folket vid behandlingen af lallmänna angelägenheter; Christian den 8:de Igaf en kommunalförfattning och vid sin thronbestigning lemnade Fredrik den 7:de full komligt frivilligt en konstitution. Det var endast mot den innationella politiken i afseende på hertigdömena och den ställning, i hvilken författningen satte Danmark till Holstein, som Marsdemonstrationen i Köpenhamn Tvar riktad och den af regeringen föreslagna, af konstituerande församlingen diskuterade och :Isedermera af konungen stadfästade författninlgen kan icke med ringaste sken af rättvisa sägas vara tillskrämd., hvilket är så mycket loförlåtligare, då man vet, att Danmarks nuvarande konung icke är synnerligen skrämd af sig, men deremot en uppriktig vän tili folk, friheten. — H. M. Konungen samt D. K. H. Kronprinsen, Kronprinsessan, Hertigarne af Upland, Östergöthland, Dalarne äfvensom Prinsessan Eugenia bevistade i förrgår, Nyårsdagen, gudstjensten uti k. slottskapellet. — H. M. Enkedrottningen har låtit utdela bland fattiga 40 famnar ved till julhelgen och lät Hennes Maj:t derjemte enlig vanligheter på nyårsaftonen utdela 183 rdr 16 sk. bkc bland personalen vid institutet för döfstumms och blinda. (P. T.) : — K. M. har till adjutant i 4:de militär distriktet förordnat sin stabsofficer, löjtnanter vid Svea artilleriregementet grefve C. E. Taube — Reg. har fastställt ett reglemente för der af framl. lagmannen Risellschiöld och hans enka f. Fammarskiöld donerade fond af 40,00( rdr rgs till understöd för obemedlade militärer, som begagna det högre militärläroverke å Marieberg samt till uppmuntran för de elever derstädes, som utmärka sig genom syn: nerlig skicklighet. -Fonden kommer vatt be: nämnas den Hammarskiöld-Risellschiöldska sti: tIpendiifonden och förvaltas af en direktion uta 4 ladarmtar — Af räntan gkala 1500 hövs