otera. för. hofom, endast af misströstan om jstc åget:-annatalternativ;. sedan han hade låtit la ed våld ,spränga representantförsamlingen,v. ch af fruktar att en motgång vid valet kunde X egra hans våldsåtgärder ytterligare, ända till ip omplett vansinne; — då visar sig, att öfverllig igten af ja-rösterna, såvida deri skall sökas jhö tt uttryck af folkets verkliga öfvertygelse, ale rymper på ett märkvärdigt sätt tillsammans, ch de 90,000 nej-rösterna få då en annan etydelse. Men när det gäller att bedöma allmänna inkesättet och-dess vidare inverkan på framden, så måste man se icke endast till siffran, tan äfven undersöka på hvilkendera sidan luraliteten befinner sig af dem, som genom ederskänsla, patriotism och intelligens eller ambhällsställning ega det största moraliska aneendet — ett element, som väl för ögonblicet kan hållas undan af våldet, men som måningom tertager sin spänstighet, sedan en första häpnaden efter. massakrerna är örbi och i den mån som sanningen hinner ränga fram. Man ihågkommer då: 1:o Att högsta domstolen uti en session straxt efter tatsstreckets utförande formligen förklarat Louis Naoleon för högförrädare och utfärdat befallning at: nklaga honom säsom sädan, och detta beslut kan ej illintetgöras till sin moraliska verkan, fastän det ej an utföras sä länge usurpatorn ännu har makten i länderna. 2:0o Att Statsrådet (Le Conseil detat) afgifvit en ingefär likadan opinionsyttring. 3:0o Att 230 representanter. afgifvit en dylik förklaing nyss innan de arresterades, och mänga bland lessa äro ännu qvar i Paris. 4:0 Att ett betydligt antal äfven bland dem, hvilka L. Napoleon lätit kalla till ledamöter af den konsulativa kommissionen, afsagt sig detta uppdrag under 3 le mest energiska protester. Vi hafva redan anfört n sädan af bankens regent Perier och af förre minitern Leon Faucher, En annan bland dessa-persover, Beugnot, har låtit trycka och utdela flera tusen ort, med underrättelse till allmänheten, att han blifvit nämnd utan sitt samtycke; men ej nöjd härmed har han skrifvit ett bref till presidenten, och lemnat afskrifter deraf att införas i engelska tidningarne, innehållande följande protest: Efter dea mened ni begätt den 2 December har ni ansett lämpligt att nämna mig till medlem af den rädplägande kommitten, utan att rådfråga mig. Jag anser det för en pligt att underrätta er, att jag skulle anse mig vanhedrad genom emottagande af ett sädant uppdrag. Beugnot. 5:o Hafva alla eleverna i polytekniska skolan, militärskolan i S:t Cyr, cole dapplieation i Metz och eleverna vid militärhospitalet i Val de Grace voterat Nej. Dessa höra visserligen icke alla till Paris, mer inflytelsen af deras opinion, äfvensom hela den studerande ungdomens i Paris, är ingalunda likgiltig för ställningen i den närmaste framtiden. För det 6:te framkomma nu hvarje dag nya bevis på det lögnsystem, hvarmed Elysees tidningar sökt verka till Louis Napoleons förmän, Talrika reklamationer inkomma i detta afseende i tidningarne, utan att alltid kunna undertryckas. Sälunda har Berryer gjort en mycket energisk reklamation, i ett bref till jesuiten grefve Montalembert, hvari den förre protesterar emot den uppgiften, att legitimistpartiet ämnade votera för L. Napoleon. En annan not har äfven blifvit afgifven från samma parti, hvari nyssnämnda rykte likaledes förklaras för sen trolös fabels. Falloux och grefve Clermont de Tonnerre hafva publicerat dylika reklamationer. Det var den för sin däliga karakter och falhet redan förut kände skriftställaren Granier de Cassagnac, som i le Constitutionnel hade gjort nyssnämnde uppgift. Vidare har Lamartine, hvars slott S:t Point, enligt berättelse i regeringens tidningar, skulle varit utsatt för ett till-. ämnadt anfall af insurgenter och hvarföre han sades hafva reqvirerat militärhjelp frän Magon, låtit införa en reklamation, att hvarken det ena eller andra har någon skymt af sanning, Likaså har det visat sig,l. att en uppgift i le Constitutionnels, det man ibland representanten Bazes papper hade funnit bevis på en sammansvärjning mot presidenten, var osanning. De papper, på hvilka härvid syftades, voro icke annat än tvenne koncepter till order frän nationalförsamlingens president till befälhafvaren för garnisonen i Paris, att hälla trupper till hans disposition, till skydd för församlingen, och mänga flera upplysningar af sammal art. För det 7:de hafva de mest bestämda protester in-I kommit från egarne till de hus vid italienska bule varden, som blifvit beskjutna och hvarest personer, som dit hade tagit sin tillflykt, blifvit massakrerade på ett par ställen, af de för ögonblicket förvildade soldaterna, att uppgiften det skott skulle först lossats från fönstren i dessa hus på soldaterna är alldeles ogrundad, En sädan berättelse hade isynnerhet blifvit satt i gäng om ett pistolskott ifrån ett hus, tillhörande en shawlfabrikant, som fätt sitt nya, präktiga magasin och en stor del af huset alldeles förstörda. Egaren var en af kommissarierna vid expositionen i London. Han visar nu, att i hela huset hvarken bor eller för tillfället kunde vistats hos hyresgästerna någon person med fiendtliga tänkesätt mot regeringen. Öfver detta kapitel och egentliga motivet till militärens skjutande på dessa hus, som tillhöra den rikare delen af bourgeoisien, komma för öfrigt utan tvifvel ännu närmare upplysningar framdeles i dagen. Lägges allt detta tillsammans, på hvilkendera, antingen på jaeller nej-sidan, anser man dä . pluraliteten befinna sig af dem, som hafva mesta känsla för heder, sanning, rätt och lag, det största moraliska inflytandet, och hvilkas meningar sälunda hafva mesta utsigt att verka i framtiden? Allt detta kan betyda ingenting för en kort tid, men samhället mäste småningom snart åter inträda i ett normaltillständ, det fysiska våldet mäste nägot ge -fter, och det är dä som de moraliska krafterna äter börja göra sig gällande. Det berättas också, af korrespondenter i de med förra posten ankomna engelska och tyska tidningar, att en förändring i sinnesstämningen inom armeen och stor bedröfvelse öfver hvad som skett skall hafva begynt visa sig, emedan folket, när det talar om soldaterna, kallar dem kossacker. TLätom oss nu betrakta omröstningen hos denna del af nationen. ArImeen har, som man vet, röstat med namnens inskrifl vande i öppna listor i tvenne kolummer, för ja eller nej. Vid sädant förhållande är det lätt att fatta, huru mycken sjelfständighet underofficerare, korporaler och soldater vid ett dylikt tillfälle kunna tilltro sig, Emedlertid hafva af 243,854 röstande 16,348 individer, det vill säga ungefär hvar fjortonde person, voterat nej, och vid flottan 4,830 likaledes nej bland 19,926, eller kvar fjerde person derstädes. Besinnar man att, i följd af hvad nyss nämndes, ett större antal bland nej-rösterna torde tillhöra icke underbefälet och manskapet, utan officerarne, så är detta resultat af en öppen omröstning inom armåen och flottan i Å sanning betänkligt nog för usurpatorn. Men de egentliga svärigheterna komma dock först att framträda, när det icke längre finnes penningar att husera med. I farten af sin framgäng för ögonblicket har L. Napoleon begynt med. samma fåvitska plan Ao ee Kat