af folk, som tydligen icke hade mycket att skydda sig med mot regn och blåst. Bänkarne fylldes med männer :och qvinnor., Det blef öbverfullt och mycket varmt. Mr B. öppnade mötet med ett tal öfver fylleriets farör och följder; och som han blef varm i ämnet berättade han — dock utan att nämna namn — historien om modern, som han sett i dag utbjuda sin son till den allmänna barmhertighetens vård; Församlingen, som under den moraliska afhandlingen tydligen blifvit något sömnig, blef vid den historiska berättelsen fullt vaken åter, och då berättaren kom till katastrofen, stunden då den berusade qvinnan, drifven af ursinnig törst, drack ur en halfbutelj vitriolsyra, hördes ett allmänt uttryck af fasa, isynnerhet från qvinnornas läpär. : n Efter denna lifsstarka berättelse — uppläste mr B. ett poem, författadt af en arbetskarl, till nykterhetens lof, hvilket hade den verkan att åter Iulla in åhörarne — och äfven mig — i en behaglig dvala. Men vi vaknade-alla då mr B. i skämtsam ton uppmanade mr J., att uppträda och berätta oss något om den stora utställningen i London, den han nyligen besökt. Mr J., kunde dock ej nu uppträda, ty mr K. önskade tala först, Och på uppmaning af mr B., framträdde en bastant karl, omkring 60 år, i gröfva men goda kläder, med rent ansigte, humoristiskt leende. Han steg upp på pallen, och hälsades af församlisgen med synbart nöje. Han: berättade sin historia, enkelt men lifsvarmt, med denna grofkorniga, med infall späckade populära vältalighet, full af bjerta och humor, som våra bildade talae gjorde väl i att studera, om de vilja göra lefvande intryck på folket. Han berättade huru han i unga år aldrig smakat bränvin, men blifvit sjöman och begynt dricka, för att visa sig karlavulen bland kamraterna, huru Kan småningom stigit i förmågan att förtära stärka drycker öfver dem alla; fallit i brott, elände ochskam; huru han blifvit upprest och nykter åter, och huru han nu på femton år icke smakat bränvin ochalltjemt