Aftonbladet – 30 december 1852, sida 1

MICHAEL ANGELO.) AF ALEXANDRE DUMAS. Bland alla dessa förfelade projekter finnes blott en enda Michael Angelo fullt värdig staty i bea.., neomligen Moses, och äfven denna bildstod. som blifvit ryckt från sin ursprungliga bestämmelse, förflyttad från sin naturliga point de vue och isolerad från det hela, hvaraf den enligt konstnärns plam skulle utgöra en del, åstadkommer, ehuru förträfflig och beundransvärd den än är, nu icke hälften af det intryck den skulle hafva frambragt, om den blifvit uppsatt på den af konstnärn anvisade tjugo fot höga plats, der den var ämnad att, omgifven af en skara profeter och sibyllor, likasom sväfvande mellan himmel och jord, nedblicka på den kolossala grafvårdens ofantliga dimensioner. Jag beklagar den granskare, som skulle vågsa det djerfva företaget, att efter sin egen dväärgnatur mäta denne jätte; en sådan skulle krosssas under dess storhet. Här måste man afhåålla sig från omdömen och endast låta leda sig af känslan. Detta mästerstycke är ensamt 1 åvade ilder, ingen från forni sitt slag: inga 12: svg, stil och form hvarken a klassiskt. Duet är ett uti marmor utfördt kolossalt och sällsamt foster af någon nattlig, skräckinjagande dröm, en mäktig biblisk inspiation, som endast en Dante förmår att upppfatta och beskrifva. Allt är fruktansvärdt ochn öfvernaturligt uti denna sublima personifierring, som öfverträffar fabelålderns hundraarnmade hjeltar. (Gå in uti kyrkan San Pietro in Vincoli, i dett ögonblick skymningen inträder, och be3) Se A. B. n:o 286—288, 299 och 300.