Aftonbladet – 29 december 1852, sida 3

kunde på annat sätt ersättas. Stockholms innevånare som bo i denna trakt af Södermalm skulle få hämta ved och andra varor på närmare häll än ifrån Stadsgärdshamnen. Verkställandet af detta förslag beror naturligtvis på undersökningar och mätningar. Bätled kunde äfven i sammanhang härmed öppnas emelan Järle sjön vid Stubbsund förbi Dufnäs och Kolbotten. Det är bedröfligt, att anmärka huru hufvudstadens fordna styrelser tillåtit vattenleder igenfyllas. På Tilei karta öfver Stockholm, utgifven för öfver 100 är sedan synes, att vattenled varit öppen frän den nu igenfyllda Packartorgsviken, genom Träsket till Brunsviken. Huru angeläget hade det ej väårit att hälla denna vattenled öppen, så väl i anseende tlll behof för hushäll som timade eldsvädor i denna trakt. Dessutom hade man sjöledes kunnat Hfärdas till det vackra Haga. Kommunikation emellan Brunsviken och saltsjön borde öppnas vid Alkistan i fall man befarade, att vattnet skulle försvinna ur Brunnsviken, kunde ju en vattenled öppnas derifrån till Frösunda sjön och vidare vid Alby till Mälaren. Om det ginge an att på alla ofvannämnde sätt förena Mälaren med saltsjön skulle man i en framtid sjöledes kunna färdas rundtomkring alla Stockholms sköna omgifningar. Frågan är nu väckt; mätte den pröfvas innan den förkastas och bortglömmes. Då man nu föreslagit nya vattenleders öppnande torde ätven erinras att för omkring 25 är sedan projeeterades en kanal genom Huddinge och Brännkyrka socknar till Arstaviken, hvarigenom 80,000 tunland skog skulle kunna begagnas för hufvudstadens behof.